lördag 30 januari 2010

2010.030 - Dagens afrikanska låt - Lokua Kanza

2010.030 - Dagens afrikanska låt - Lokua Kanza (f. 1958, Kongo-Kinshasa)

Nu har vi lämnat Kamerun för Kongo-Kinshasa.

Lokua Kanza är en skönsjungande herre - emellanåt alldeles för smörig för mig, men emellanåt glimmar han till! Han är ingen oäven varken sångare eller gitarrist, och han behärskar helt klart avancerade rytmer och komplext uppbyggda sånger, men han har en dragning åt det skönsjungna, lite kommersiella, vilket gör en del av hans material lite "platt" - tycker jag...

Lokua Kanza spelade in en trio-skiva med nyss nämnde kamerunske Richard Bona och Gérald Toto från det karibiska öriket Martinique - "Toto, Bona, Lokua" (2004). Han har även varit producent åt Sara Tavares (som ju var i Sverige i höstas).

---

1980, 22 år gammal, blir Lokua med i den kongolesiska super-divan Abetis grupp, vilket lade grunden för honom som professionell musiker. 1981 flyttade han till Elfenbenskusten där han blir sångare i en hotellorkester. Dessa hotell- och restaurangorkestrar var och är kanske fortfarande ett vanligt inslag i många västafrikanska länder.

1984 kom även han till Frankrike och Paris, vilket länge varit hans mål. Utöver regelrätta musikstudier spelade han där med/bakom afrikanska artister som landsmännen Ray Lema och Papa Wemba, kamerunske Manu Dibango. Detta pågick från 1984 - 1991.

1992 spelar han in sin första CD som kom ut året därpå!

Här är första låten på denna hans första självbetitlade CD - "Mutoto":


Och här kommer titelspåret från hans senaste skiva - "Plus Vivant" (2005):


Musikaliskt blev Lokua Kanza lite av en udda fågel då han själv befinner sig ganska långt från den afrikanska rumba eller soukous man normalt hör från Kongo. Totalt har han hunnit med 5 egna studioalbum, plus trio-skivan "Toto, Bona, Lokua" (2004) där han skrivit fyra av spåren, och från den ska vi höra ytterligare en "snäll sak" - "Ghana Blues":







Skivan rekommenderas härmed! Gillar ni Bobby Mcferrins vokaliteter gillar ni säkert även denna skiva. Det är ett intressant samarbete som väl står i klass med "3Ma"-samabetet som jag nämnde tidigare (se inlägget om Driss El Maloumi). Det är lätt att dra paralleller - båda projekten rör tre musiker från tre olika länder; båda resulterade i en skivinspelning och en internationell turné...

För den som vill piggna till lite efter allt det lugna kommer slutligen ett röjigare live-klipp. Här framför trion låten "Freedom" - en låt som inte finns med på CD:n. Mycket nöje:


- officiell hemsida

- biografi på RFI (Radio France International)

- Myspace

--S.

fredag 29 januari 2010

2010.029 - Dagens afrikanska låt - Les Têtes Brulées

2010.029 - Dagens afrikanska låt - Les Têtes Brulées (Kamerun)

"De Brinnande Huvudena"... skulle gruppens namn betyda i direktöversättning, eller om man översätter uttrycket till en svensk motsvarighet skulle det bli "De Hetlevrade" ("Hotheads" på engelska; "Mindblowing" är en annan översättning som förekommer). Det här är/var ett smått galet gäng....

Gruppen bildades någon gång på 1980-talet - de sågs för första gången i Kamerunsk tv 1987. De var något nytt - deras huvuden var rakade och deras kroppar målade. Musikaliskt tog de avstamp i lokal traditionsmusik, Bikutsi, men hade elgitarrer redan då, vilket inte var helt okontroversiellt.

Gruppens saga höll på att bli kort då deras gitarrist och stjärna "Zanzibar" (Theodore Epeme) dog redan 1988 efter bara en skivinspelning. Men den levde vidare och 1989 blev gruppens turné i Frankrike en dokumentär med namnet "Man No Run" av den franska filmregissören Claire Denis.

För mig känns de som ett extremt partygäng - nästan som galenheten man kan finna hos en del balkanbrassband. De är ingen "discopartygrupp" i egentlig mening - de är någonting mer. De har verkligen bemödat sig med att göra något mer och annorlunda. Tyvärr har jag inte hittat annat än två dåliga klipp på YouTube.

Så från de två skivor jag har kommer här några exempel - först sista låten på "Bikutsi Rock" (1992) - "Des Hauts et Des Bas" ("Upp- och nedgångar"):







Nu ytterligare tre låtar - den första är "Zanzi Collection" från CD:n "Ma Musique a Moi" (1990); den andra och tredje är "Nkulnnam" och "Miyonne" från "Bikutsi Rock" (1992):









Gruppen spelade in fyra studioplattor mellan 1988 - 1995. Sedan kom en "best of"-samling kallad "Bikutsi Fever" 2000. Efter det var det tyst... Förra året dock, kom så en singel jag ännu inte fått tag på, som ska markera en nystart med nya medlemmar - enda kvarvarande är trumpetaren - Jean-Marie Ahanda.

Läs mer på RFI:s hemsida (Radio France International)...

Sist måste jag ju ändå visa det ena av de två videoklippen med gruppen - från förra året verkar det vara, så jag antar att det är den nya lineupen - och antagligen är det det sämsta klippet, ljudkvalitetsmässigt, jag någonsin bäddat in i bloggen - så ta det för vad det är... Jag tror konserten egentligen är slut och gossarna spelar på övertid - har aldrig sett något mer "oorganiserat":


- Wikipedia-länk - engelsk - fransk

- biografi på Answers.com

--S.

torsdag 28 januari 2010

2010.028 - Dagens afrikanska låt - Sally Nyolo

2010.028 - Dagens afrikanska låt - Sally Nyolo (f. ?, Kamerun)

Sally Nyolo kommer från södra Kamerun. Hon kom som så många andra till Paris där hon fick sin grundläggande rutin som doa till ett antal artister.

Även hon, liksom lands-maninnan Coco Mbassi, var en period med i det sengalesiska bandet Touré Kunda, som sedan 1979 haft sin hemmascen i Paris. Sally Nyolo var även med i Zap Mama, med vilka hon spelade in 3 album.

Hennes första soloskiva kom 1996 kallad "Tribu" ("stam"). Sedan följde ytterligare 3 innan hon öppnade en egen studio i Kamerun. Där spelade hon 2006 in en samlingsplatta, där hon givit okända lokala artister en chans. CD:n heter "Sally Nyolo and The Original Bands of Yaoundé - Studio Cameroon" - en spännande skiva för den nyfikne. Idén att på något sätt hjälpa hemlandets musiker och visa upp dessa för omvärlden hade hon haft länge, och från löfte till förverkligande hade det gått 8 år.

Skivan fick senare, om jag uppfattat allt rätt, ett nummer i en serie av afrikansk musikdokumentation som det tyska bolaget Network gjort - "Golden Afrique vol 3". Se en svensk rescension av tidskriften Lira!

Hennes senaste CD heter "Mémoire du Monde" (2007) ("Världen Minne"), och spelades också in i Kamerun och med hennes band i Paris.

Tyvärr har jag inte hittat ett enda videoklipp med rörliga bilder på henne.

Här kommer ett klipp som endast innehåller stillbilder - "Semengue" - en lagom stökig låt från CD:n "Multiculti" (1998):


- Myspace-sida


--S.

onsdag 27 januari 2010

2010.027 - Dagens afrikanska låt - Etienne Mbappé

2010.027 - Dagens afrikanska låt - Etienne Mbappé (f. 1964?, Kamerun)

Ja, vad säger man efter Richard Bona?

Att klämma fram en sjungande basist till från Kamerun - är inte det lite tårta på tårta??? Jo visst är det det... och att jämföra dessa är ofrånkomligt; lika ofrånkomligt som jag tycker det är att Etienne vid en sådan jämförelse hamnar på efterkälken - men att hamna tvåa efter Richard Bona är ingen dålig sak!

Etienne Mbappé kan ändå både rocka och svänga skjortan av de flesta! Han är inte lika extremt "perfekt" och välpolerad som Bona, inte lika bra sångare, och lite mer jazzfokuserad, men det blir nästan en humörfråga vilken man väljer att lyssna på för stunden... (varför inte lyssna på båda!?!)

Utöver det gemensamma ursprungslandet och instrumentvalet har båda spelat med Steps Ahead och båda har spelat med Joe Zawinul, men vad jag vet aldrig tillsammans. Det vore spännande om någon vet något om detta - kommentera gärna inlägget i så fall!

Etienne verkar inte ha satsat lika hårt på en solokarriär som Bona och gett ut endast två soloskivor - "Misiya" (2004) och "Su La Také" (2008) - trots att han var musikaliskt aktiv redan 1978 då han kom till Frankrike.

Tittar man på hemsidan får man veta att han spelat bakom artister som kongolesiske (Kongo-Kinshasa) Ray Lema, kap verdiska Mayra Andrade, maliske Salif Keita och kamerunske Manu Dibango. Bland skivinspelningar kan nämnas Ray Charles och (igen) Joe Zawinul!

Vi ska få höra "Malea" från hans första skiva - en skönsjungande Etienne Mbappé:







Och för att visa hans andra sidor - här kommer tre YouTube-klipp:

Först från Saulkrasti Jazzfestival i Lettland 2009:


Från den Parisiska jazzklubben La Baiser Salé:


Etienne var i Sverige så sent som november förra året - här är beviset på det - från Hallsbergs Jazz & Bluesklubb 21/11-2009:


Och tillbaka kommer han, med gitarrgiganten John McLaughlin, till Uppsala Gitarrfestival den 8 maj i år!

Vi kanske har kommit ifrån "afrikansk musik" i egentlig mening genom svepet med dessa två kosmopolitiska kamerunska basister, men vi återvänder imorgon...

- officiell hemsida
- Myspace-sida

--S.

tisdag 26 januari 2010

Bättre stabilitet på Internetradion

Jag har med enkla medel lyckats få lite bättre stabilitet på Internet-radions sändningar - den stannar inte, helt oförklarligt, lika ofta längre. Jag ska inte besvära er med en massa tekniska detaljer, men det händer tyvärr fortfarande att den kan stanna upp utan förvarning, men alltså inte lika ofta!

Om någon som är bekant med ShoutCast-systemet har tankar och idéer om vad det kan bero på får de gärna höra av sig med dessa.

Det var allt för denna gång!

--Stefan

2010.026 - Dagens afrikanska låt - Richard Bona

2010.026 - Dagens afrikanska låt - Richard Bona (f. 1967, Kamerun)

Richard Bona är en av dessa under världen har producerat!

Om Manu Dibango är den störste kamerunske musikexporten hittils kommer han att slås (hoppas jag) av denne man!

Richard Bona är en del av sitt instrument - eller instrumentet är en del av honom. Inte bara har han talang som tekniskt bas-under, för ovanligheten är den färdigheten förenad med en självklar musikalitet och en underbar röst!

Med denna förvissning, och förväntningar i paritet med den, gick jag för att se honom live på Fasching i Stockholm för ca fyra år sedan, och lyckades ändå bli positivt överraskad! Detta är fortfarande en av de absolut bästa konserter jag varit på!

Jag har letat förtvivlat på YouTube för att finna klipp som åskådliggör den musikaliska totalupplevelse, av tekniskt fyrverkeri och skirt sjungen känslighet, han förmedlar, men det finns bara en sak att säga - inget går upp mot att se honom live - i verkligheten, på plats!

Hans stil har kallats "World Jazz" - och det är nog ett ganska passande epitet - åtminstone när man ser honom live, som artist-akt i eget namn med egen grupp, för han har hunnit gjort en massa annat i sina samarbeten med en uppsjö intressanta och stora jazz-fusion-herrar - framför allt från USA, där han nu också bor.

Jag ska, istället för att han visar upp sin fingerfärdighet, ge ett exempel på hans känslighet - en av mina favoriter med honom - från den egna samlingen hör ni här "Suninga" från 2001 års CD "Reverence" - detta får bli "Dagens":







Äsch - jag upptäckte den just i live-version på YouTube - här har ni den också:


Han har ofta ett tassande grundsväng som ligger och puttrar i botten som är så in i bomben charmigt! Egentligen finns det inget dåligt klipp med honom på YouTube - för han gör inget dåligt - så, jag kan inte låta bli att visa några av hans "hittar" och hur han bygger upp dessa live - hans medmusiker är förstås heller inte valda av en slump...

Här är "Ekwa Mwato" - också den finns på CD:n "Reverence":


F-n vet - nu kanske jag sticker ut hakan lite - om inte Richard Bona rentav är så nära man kan komma Joe Zawinuls etnojazziga universum av idag. Richard har ju haft en period även med Joe Zawinuls superhjältetillställningar!

Se på följande klipp med låten "Eyando" (finns på CD:n "Scenes from My Life" (1999)) från Stockholms Jazzfestival från 2006:

Medmusiker här är Aron Heik på sopransax, Nathaniel Townsley, trummor, Daniel Sadownick, percussion och Etienne Stadwijk, keyboard:


I denna live-version av feelgood-låten "Te Misea" från "Reverence" visar han prov på Bobby Mcferrinska talanger - Mcferrin, som han dessutom gjort en platta tillsammans med ("Beyond Words"):


Slutligen kan jag ju inte låta bli att låta honom leka lite helt solo också - här presenteras han av medlemmarna i Steps Ahead - ett av alla de samarbeten han hunnit med:


2009 släppte han sin senaste CD - "The Ten Shades of Blue". Skivan är nästan en musikalisk jorden-runt-resa där han samarbetar med massor av olika musiker - bl.a. indiska sångarna Shankar Mahadevan och Nandini Srikar.

Faktum är att han nu i februari beger sig på turné till just Indien och sedan Japan, för att i mars fortsätta till Europa - och i slutet av mars har vi honom här igen!

Den 25 mars på Nefertiti i Göteborg och 26 OCH 27 på Fasching i Stockholm!!!

Inte missa, inte missa!!!

(Förra året kunde man se honom som medlem i franske mästerdragspelaren Richard Gallianos kvartett på Stockholms Jazzfestival)

- officiell hemsida

- Myspace-sida

--S

måndag 25 januari 2010

2010.025 - Dagens afrikanska låt - Manu Dibango

2010.025 - Dagens afrikanska låt - Manu Dibango (f. 1933, Kamerun)

En gigant! ... kanske hade räckt som presentation för Manu Dibango. Han måste vara Kameruns största musikexport, om jag inte misstar mig fullständigt. Michael Jacksons "Wanna Be Startin' Somethin'" bygger på Manu's "Soul Makossa" från 1972. Den har t o m blivit kallad den första discolåten - av alla!

Själv har han spelat in låten i massor av versioner - av de nästan 20 skivor jag har med honom dyker låten upp på var och varannan, och eftersom alla antagligen känner till den (om inte, finns en länk här (studioversion) och här (live)!) ska vi lyssna på något annat! All respekt för låten som blivit stilbildare för en hel kamerunsk discogeneration... men ändå - han har gjort så mycket mer!

Manu Dibango är saxofonisten och vibrafonisten som blandade sin kamerunska musik med jazz, och han har väl möjligen bara en överman - nigerianske saxofonisten (och multiinstrumentalisten Fela Kuti (1938-1997), som etablerade stilriktningen "Afrobeat".

Vi ska se en 71-årig Manu här från en hyllningskonsert till just Fela Kuti i London 2004. Medverkar här gör även Courtney Pine på tenorsax - hoppas ni gillar detta!

Klippet är från hans CD-/DVD-utgivning "Lion of Africa" som gavs ut 2007 - "Big Blow":



En intressant skiva är "Wakafrika" från 1994, som delvis är en hyllningsskiva till Miriam Makeba, men även här är förstås den där rackarns "Soul Makossa" med, men i en skön version med Youssou N'Dour på sång. Även låten "Homeless" finns här i en bra version med Ray Lema på sång.

Flera kritiker har påpekat att den är lite problematisk - för många kockar skulle göra den utan personlighet - men jag tycker den är intressant - den förenande huvudkocken är ändå Manu Dibango.


"Namedropping" från skivan - vilket startfält:

1. Soul Makossa - Manu Dibango, Youssou N'Dour
2. Biko - Alex Brown, Manu Dibango, Peter Gabriel, Ladysmith Black Mambazo, Geoffrey Oryema
3. Wakafrika - Manu Dibango
4. Em'ma - Manu Dibango, Salif Keita
5. Homeless - Manu Dibango, Ray Lema
6. Lady - Manu Dibango, Ray Phiri
7. Hi-Life - King Sunny Ade, Manu Dibango
8. Wimoweh - Manu Dibango, Ladysmith Black Mambazo
9. Ami Oh! - Manu Dibango, Angélique Kidjo, Papa Wemba
10. Jingo - King Sunny Ade, Manu Dibango
11. Pata Pata - Manu Dibango
12. Diarabi - Bonga, Manu Dibango, Touré Kunda
13. Ça Va Chouia - Manu Dibango

Han har gjort en hel del svängiga live-grejer - jag önskar jag hade tid med en sträcklyssning på alla skivorna... Jag hoppas kunna plocka fram en del russin framöver!

För den som inte kan få nog - här kommer ett live-klipp från ett jazz-café i London, med dåligt ljud och allt, men med mycket atmosfär:


En ny platta släpptes 2008 - "African Woodoo". Materialet är från 1971-1975 och är tidgare outgivet. Annars verkar hans senaste studioalbum vara samarbetet med chilenske Elias Ochoa och hans grupp Cuarteto Patria - "CubAfica" från 1998.

- officiell hemsida

- Wikipedia-länk

- biografi på www.AfricanMusiciansProfiles.com


--S.