lördag 6 mars 2010

"Dagens afrikanska..." bara på vardagarna...

Ok - erkänner - jag är ingen "übermensch", men jag tar nu åtminstone mitt eget öde i egna händer, och säger stopp för denna frivilliga egenpåtagna ständiga husarrest "Dagens afrikanska låt" i praktiken inneburit...

I klartext - för att kunna leva ett normalt liv, åtminstone på helgerna, låter jag fr o m nu "Dagens..." vara endast en vardaglig återkommelse.

Jag har funderat fram och åter, och tycker det här är en bra kompromiss - mellan mina egna förväntningar om hur jag velat att den här serien skulle utvecklas, och min egen tid/förmåga/hälsa...

Jag hade alternativet att endast lägga upp en "dagens låt", men tyckte att när jag ändå uppmärksammar en artist kan jag lika gärna ta reda på lite mer detaljer om denne. Jag tycker det blir så mycket mer intressant att få in artisterna och grupperna i ett sammanhang. Därför väljer jag hellre att avstå - och att avstå helgerna känns som det mest naturliga.

Då hinner jag leva lite också, och så hinner sittsåren läka innan nästa vecka sätter igång...

---

Berätta vad ni tycker, kom med tankar om artisturvalet, egna tips, eller frågor!

Jag ser på besöks-statistiken att det är ett jämnt flöde av läsare/lyssnare, men jag vet i princip ingenting om era tankar. Har ni tid - släng iväg en hälsning!

Nu ska jag njuta av min "helgledighet"!

--Stefan


Hmmm... det här vore kanske en lösning när man lagt sig och abstinensen sätter in...

fredag 5 mars 2010

2010.064 - Dagens afrikanska låt - Eric Wainaina

2010.064 - Dagens afrikanska låt - Eric Wainaina (f. 1973, Kenya)

Musikaliskt, eftersom jag ofta inte förstår vad Eric Wainaina sjunger när han sjunger på Kiswahili, känner jag att han är på gränsen till att vara för pop-orienterad för mig, men han har hela tiden en förmåga att rädda situationen och jag fortsätter lyssna. Rötterna finns där och det finns även en hjärtlighet i det han gör som får mig att se förbi det ibland lite för tillrätta-lagda soundet.

En av de första reaktionerna jag hade när jag hörde honom var att han lät som en blek kopia av Paul Simon, och vad kul sedan att läsa på Wikipedia att en av hans inspirations-källor är just Paul Simon!

Eric Wainaina är idag en av de mest populära artisterna i Kenya - utanför rap- och hiphop-världen, måste jag nog säga, för den har jag inget grepp om. Han är född i Nairobi, och kom ut med sin debutplatta "Sawa Sawa" 2001. Den har jag inte hört, men däremot har jag 2006 års "Twende Twende", och från den ska vi höra några ljudande exempel.








Fyra spår ska vi höra:

- nr. 1 - Twende Twende (feat. Oliver Mtukudzi)

- nr. 5 - Nani Nani

- nr. 8 - Adhiambo

- nr.11 - Joka

Eric Wainaina utbildade sig i Berklee College of Music, USA. Han slog igenom redan innan debutplattan kom - med singlar. Nästan genomgående är hans musik färgad av ett stort samhällsengagemang - han har sjungit om mutor, mödrars rättigheter, om politikers försummelser och människors svårigheter att hålla sams stammar emellan.

Jag är allergisk till pampiga Eurovisions-schlager-invigningar och upparrangerade eller nyproducerade kampsånger och nationalistiska "Stockholm i Mitt Hjärta"-mass-psykos-sånger... men det finns förstås undantag - här nedan kommer ett!

Låten har alla allergiframkallande inslag - barnkör, full orkestrering och ritardando precis innan det obligatoriska tonartsbytet - men det finns något bakom sången denna gång som är lite klump-i-halsen-framkallande...

Bakgrunden är följande:
I december 2007 var den presidentval i Kenya, och den sittande presicenten Mwai Kibaki vann med 30 000 rösters marginal. Oppositionsledaren Raila Odinga hävdade att han förlorat pga valfusk. Oroligheterna som följde på valresultatet kostade över tusen människor livet. Närmare en halv miljon fördrevs från sina hem!

Eric Wainaina gjorde vad han kunde för att mana folket till sans - han skrev en låt - "Daima":


YouTube-användaren princejbc2003 skriver följande om videon han lagt upp:

"Directed and edited by Prince R. Makaya this is the official Daima video. Instead of the typical landscapes, scenery, wildlife, etc Eric decided to go with a much simpler concept for this video - highlight the future of Kenya - the children. Eric chose to work with Shangilia kids to make this video soon after the post-election violence of 2007. The voices of the kids are mixed in with Eric's original track. This patriotic song was used extensively to bring back sanity to a beautiful land that was rapidly consuming itself after the 2007elections. The video is on Eric's music video DVD called "Daima: The Music Videos" that has been on sale for some time now. The DVD also includes some of Eric's most notable songs such as "Nchi ya Kitu Kidogo", "Dunia ina Mambo", "Ukweli", "Sawa Sawa" amongst others. On the DVD are a number of bonus videos so don't just download - get an authentic copy."

Uppenbarligen är det både nationella politiska problem och lokala tribala problem Kenya har att brottas med - här kommer ytterligare ett exempel på Eric Wainainas samhällsengagemang. Åtminstone en positiv sak är att han verkar kunna säga det han säger utan att riskera livet - eller det kanske han gör... Jag vet att åtmistone två kenyanska rap-artister har dödats för sina åsikters skull.

Låten "Who Is To Blame":


Hans senaste skivan från i fjol heter också logiskt nog "Love and Protest"!

Slutligen - ett rent politiskt klipp från CNN:


Det tar visst aldrig slut - jag sprang på nedanstående klipp också! Det verkar som att de kenyanska artisterna har en opinionsbildande jätteroll att spela i det politiska livet. Här är en stjärnkavalkad i nivå men "We Are The World"-videon, men lokalt i Kenya. 2.33 in i klippet tar gårdagens Suzanna Owíyo ton.

Den ende som inte är med i videon verkar vara dagens huvudperson - Eric Wainaina...

En gospel för fred bland Kenyas folk - "Wakenya Pamoja":


- Wikipedia

- Myspace

- officiell hemsida

Både Myspace-sidan och den officiella dito är illa underhållna...

--S.

torsdag 4 mars 2010

2010.063 - Dagens afrikanska låt - Suzanna Owíyo

2010.063 - Dagens afrikanska låt - Suzanna Owíyo (Kenya)

Suzanna Owíya är även hon, liksom fler av de föregående kenyanska artisterna, av Luo-härkomst från västra Kenya. Hon växte upp med en morfar (eller farfar) som spelade det heliga harpliknande instrumentet Niatiti (samma instrument som Ayub Ogada hanterar!). Hon växte upp med honom spelandes för en upprymd publik.


När hon väl bestämde sig för att hon ville ägna sig åt musik konstaterade hon att Kenya redan hade gott om musiker som spelade reggae, hiphop, rap och den äldre soukous-inspirerade gitarrbaserade "bengan". Hon ville göra något eget - så hon hamnade mitt emellan tradition och förnyelse. Hon ville göra något som baserades på gammal tradition men med moderna instrument.

För mig hamnade hon helt rätt, men hon har ännu endast hunnit med två album. Hon har kallats för "Kenyas Tracy Chapman" - och visst, de är inte helt olika, varken till musikaliskt temperament eller utseende.

Eller vad sägs om följande jämförelse:
TRACY CHAPMAN:


SUZANNA OWÌYO:




Naeh - de är inte så lika egentligen, men på ovanstående bilder är de tillräckligt lika för att motivera en jämförelse - eller hur?

Det främsta skälet till att jämförelsen med Tracy Chapman gjorts sägs vara det sociala allvaret i många av hennes texter.

Jag vill börja med en lugn låt av henne...

Från hennes första album - "Mama Africa" - väljer jag "Viye":







Från hennes andra album ska vi se/höra "Janyau":


Nu dyker en gammal bekant upp för Världsmusik-kaféets flitigaste läsare - Mbilia Bel från Kongo-Kinshasa. Suzanna gav ut en dubbel-singel-CD, featuring Mbilia Bel på båda låtarna 2007.

Här kommer den första - "Lo":


Och här är den andra - ytterligare en schwungfull sak - "Koko Ka":


Även hon var med och firade Nelson Mandela på hans 90-årsdag! Vi ser först Madagaskars D'Gary riffa igång det hela:


Ett tredje album är tydligen på väg där Mbilia Bel dyker upp igen, plus den erfarne zimbabwiske artisten Oliver Mtukudzi!

- officiell hemsida

- Wikipedia

- Myspace-sida finns men är i det närmaste tom än så länge!

--S.

onsdag 3 mars 2010

2010.062 - Dagens afrikanska låt - Them Mushrooms

2010.062 - Dagens afrikanska låt - Them Mushrooms (Kenya)

Den här gruppen bildades redan 1969 under namnet "Avenida Success". 1972 bytte de namn till "Them Mushrooms" - jag har inte kunnat finna vaför...

Gruppen hör till de mest kända i Kenya - och den är fortfarande aktiv! Mycket av deras kändisskap springer ur att de fram till 1986 hade för vana att spela för turister vid strandhotellen i Mombasa - ryktet om bandet spreds den vägen snabbt i omvärlden.

1987 flyttade gruppen till Nairobi, där den var nära att upplösas 1992 då deras trummis och låtskrivare Dennis Kalume avled. Dessutom bestämde sig George Zirro att det var dags för en solokarriär. Men, gruppen levde vidare och har med tiden vidgat sin musikstil till att omfatta reggae och på senare tid även hiphop.

Första skivan, som var en singel, kom ut 1980 och hette "Jambo Bwana", vilket är titeln på Kenyas antagligen mest kända låt! Sedan dess har man gjort närmare 20 album. 1996 kom "Kazi Ni Kazi" som är en hyllningsplatta till Bob Marley.

År 2000 kom "Songs From Kenya", som är en samling av deras äldre låtar, och här finns förstås "Jambo Bwana" med igen.

Vi ska höra denna "Kenyas mest kända låt" - alla turister känner till den - och här finns Timon & Pumba-uttrycket "Hakuna Matata" från Disney's "Lejonkungen" med - "inga problem"...:






Och så titelspåret från Bob Marley-hyllningen "Kazi Ni Kazi" från 1996:


Förra året fick bandets nuvarande leadsångare, John Katana Harrison, ta emot en utmärkelse ur presidentens hand - "Head of State Recommendation".

Förra året lär man även ha släppt två nya album i oktober!

- Wikipedia

- En period på 2000-talet kallade gruppen sig Uyoga Band - från den tiden är denna biografi på WorldMusicCentral.org!

--S.

tisdag 2 mars 2010

2010.061 - Dagens afrikanska låt - Ayub Ogada

2010.061 - Dagens afrikanska låt - Ayub Ogada (Kenya)

Ayub Ogada
är född i kuststaden Mombasa - Kenyas nästs största stad. Han tillhör den etniska och språkliga grupperingen Luo, som är den tredje största i Kenya. Den förekommer annars mest i västra Kenya kring Victoria-sjön, men även i alla angränsande länder.

Läs mer om Luo-folkets musikaliska traditioner på denna Wikipedia-länk!

Han kom tidigt i kontakt med västerländsk musik genom att båda föräldrarna som var musiker turnerade i USA när han var liten.

I Kenya spelade Ayub med en grupp kallad "Afican Heritage Band". 1986 flyttade han till Storbritannien, och året efter blev han inbjuden att spela på WOMAD-festivalen som Peter Gabriel var medarrangör till. 1993 gjorde han sin första solo-CD - "En Mane Kuoyo", och den är häpnadsväckande nog hans enda.

Han är en av dessa sällsynta artister som har en magisk gåva! Hans sång "Kothbiro" har följt mig i 10 år nu - jag vågar säga att hans strupe härbärgerar en av Afrikas vackraste röster...

Så - här är "Kothbiro" - någon har satt egna bilder till musiken:


Låten är idag kanske mest känd för att ha använts i filmen "The Constant Gardener" med Ralph Fiennes och Rachel Weisz. Filmen utspelar sig i Kenya.

Det har kommit ut en till platta 2007, Tanguru", men den "virtuell" och finns endast till nedladdning på iTunes.

Här kommer ytterligare ett spår från 1993 års CD "En Mane Kuoyo" - "Obiero":


Ayub är stambroder till Barack Obama - rimligen den f n mest kände Luo-ättlingen i världen...

Det lyrliknande instrumentet Ayub Ogada spelar som ger den härliga atmosfären kallas "Nyatiti".

Genom att läsa kommentarerna till YouTube-klippen kan man lära sig mycket - här är en kommentar från nästa klipp:

"The NYATITI is a Luo sacred instrument that obeys very STRICT rules among which are the fact that its player must play (touch) it only if he is SITTING on a special stool called "kom janyatiti". This chair is so sacred that it is always wrapped and carried around with great care and respect."

Vi ska se honom live också - med låten "Wa Winjigo Ero" - en låt med lite mer framåtrörelse än de två första:


Ayub Ogada har samarbetat med flera andra intressanta artister och medverkat på deras skivor, såsom Susheela Raman, nyfikne rockbasisten och multiinstrumentalisten Tony Levin och gruppen Afro Celt Sound System.

2007 återvände han till Kenya där han ännu bor kvar.

- Myspace

- Wikipedia

- en intressant intervju på RootsWorld.com

--S.

måndag 1 mars 2010

Dagens afrikanska låt - summering av andra månaden...

Då har vi hunnit med en djupdykning i Kongo-Kishasas moderna musikhistoria - större delen av februari veks åt Kongo-Kinshasa! Kongo-Brazzaville fick var med på ett litet hörn, men jag hoppas återvända dit till hösten. Sedan tog vi oss med Remmy Ongalas hjälp över till Tanzania för ett litet "skrap på ytan"-svep där, för att nu ha hamnat i Kenya med emigrerande Daniel Owino Misianis hjälp.

Detta roar mig som ett barn, men det taaaar ju så'n tid... Så det är en öppen match om jag ska hinna varje dag - en "Dagens afrikanska låt" vågar jag nog lova att det kommer att bli hela året, och rubriken förpliktigar ju inte till mer, men om det även kommer att innehålla en "dagen afrikanska artist-presentation", som det i verkligheten har varit hittills, är mer tveksamt.

På återhörande i Kenyas musikvärld - för imorgon kommer jag att skriva om en av mina favoritartister från landet!

--Stefan

2010.060 - Dagens afrikanska låt - Daniel Owino Misiani

2010.060 - Dagens afrikanska låt - Daniel Owino Misiani (1940 - 2006, Tanzania - Kenya)

Efter de två senaste dagarnas yngre artister ska vi bli lite historiska igen, för en intressant nyckelperson i den tanzanisk-kenyanska musikhistorien är Daniel Owino Misiani!

Han föddes i den norra delen av Tanzania i regionen Mara vid Lake Victoria. Trots att hans föräldrar båda var musiker motsatte de sig, på religiösa grunder, att han skulle bli musiker. Pappan hade krossat en gitarr för honom, men som så många andra barn gjorde även han så småningom som han ville och blev musiker ändå...

1960 flyttade han till Kenya - och därmed har även vi bytt land!

Första gruppen han spelade in med var "Victoria Boys" 1965 - förstås döpt efter den gigantiska Victoriasjön. Gruppen bytte namn och ombildades några gånger innan de slutligen blev att heta "Shirati Jazz", vilket blev hans grupps namn till sin död 2006 då han omkom i en bilolycka.

Lokalt i Kenya blev han känd som "King of History" och utomlands för "The Grandfather of Benga". Benga kallades musikstilen han var med att utveckla under 60- och 70-talet. Den känns ganska soukous-mässig i sina intensiva repetitiva gitarrslingor.

Daniel Owino Misiani, oftast förkortad till D.O. Misiani, var känd för sin vassa tunga och vitsiga texter, som flera gånger orsakade att han hamnade i fängelse.

Mot slutet av 80-talet dalade intresset för hans musikstil till förmån för andra. Med en brask-lapp om knapphändigt med info om honom på nätet, verkar det som att hans första stora internationella skivsläpp kom först 1989 med skivan "Piny Ose Mer/The World Upside Down". Den första internationella turné jag funnit med honom var så sent som 2004, då till USA. 2005, året innan han dog, var han på en turné i Tyskland och Holland.

Ett litet tv-inslag om den utrotningshotade Bengan:


Åtta minuters musik som jag önskar att jag förstod texten på - "Safari Ya Musoma":


- Wikipedia

- dödsruna på brittiska The Independent

- en jättelik diskgrafi

--S.

söndag 28 februari 2010

2010.059 - Dagens afrikanska låt - Rose Muhando

2010.059 - Dagens afrikanska låt - Rose Muhando (f. 1976, Tanzania)

Född Rose Mhando men ändrade det som artist till Rose Muhando.

Hon är en gospelsångerska i första rummet, med en väldigt sydafrikanskt doftande gospel, och hon har jämförts med sydafrikanska sångerskan Brenda Fassie, men Rose är mer fokuserad på att sprida evangeliets budskap än vad Brenda var...

Här är en stark video - "Nibebe":


Den finns dock inte med på hennes debut som kom 2004 "Uwe Macho (Beware)", som snabbt blev en bästsäljare. 2005 fick hon utmärkelsen "Best Female Vocalist & Best Religious Song" för låten "Mteule Uwe Macho" på Tanzania Music Awards.

Vi ska höra den här:







- Wikipedia

--S.