torsdag 29 april 2010

2010.101 - Dagens afrikanska artist - Helen Meles

2010.101 - Dagens afrikanska artist - Helen Meles (Eritrea)

Under slutskedet av kriget mellan Etiopien och Eritrea var Helen Meles en av de viktiga rösterna för Eritrean People's Liberation Front (EPLF). Det var en vänsterorienterad väpnad grupp som 1970 hade brutit sig ur Eritrean Liberation Front (ELF).

Det som blev unikt med EPLF var att 1/3 av de stridande styrkorna var kvinnor! Detta ledde med tiden till att, i jämförelse med de flesta andra länder i Afrika, lyfta kvinnors anseende och rättigheter till en europeisk nivå - om det nu finns en enhetlig sådan...

Därför förvånar kanske inte nästa videoklipp så mycket där Helen Meles sjungade frigör sig ur en stor grupp uppställda soldater med sin till synes skräddarsydda uniform:


Eritrea är Afrikas yngsta land, och har en 30-årig frihetskamps-historia bakom sig innan den självständiga nationen Eritrea utropades 1991 och erkändes 1993. Det är därför inte så konstigt att även landets artister präglats av kriget och att en stor del av deras konstnärliga uttryck tar avstamp i frihetskampen, och Helen Meles har ofta fått representera det mest lysande exemplet på en artist vars karriär överlevt både som en del i EPLF:s propaganda till att i efterkrigs-Eritrea vara en mer ordinär artist...

Jag har inte mycket material med henne, och den enda låt jag lagt ut på internetradions spellista hittills är "Zekire" - ett spår där hennes röst ibland är som en svetslåga som bränner till i öronkanalerna:







När jag tagit mig igenom alla YouTube-klipp som finns med henne är det lätt att konstatera att 95 % av hennes musik syftar till att bygga upp och vårda en eritreansk identitet och att känna sig stolt över de eritreanska soldaternas insatser inför den deklarerade självständigheten 1991. Hon dyker hela tiden upp på stora arenor, självständighetsfiranden, jättelika militära uppställningar och parader, och ofta själv klädd i uniform som i klippet ovan.

Här kommer ett "paradexempel" till - med sekvenser från huvudstaden Asmara under självständighetsdagen 24 maj:


I princip alla videoklippens kommentarsfält är till brädden fyllda av hätska kommentarer om etiopiers dåliga egenskaper och eritreaners förträffligheter - det verkar som att vissa använder YouTubes kommentarsmöjligheter till att driva kampanjer som syftar till allt annat än att det äntligen ska bli lugn i regionen.

- Wikipedia (i nuläget illa skriven och innehållsfattig biografi)

--S.

onsdag 28 april 2010

2010.100 - Dagens afrikanska artist - Wedi Tukul

2010.100 - Dagens afrikanska artist - Wedi Tukul (Eritrea)

Från och med idag kallar jag detta för vad det är - "dagens afrikanska ARTIST" och inte endast "LÅT"... min ursprungliga tanke var att endast presentera en låt, men det kändes snart futtigt, och i värsta fall, mot artisten, lite orättvisande endimensionellt.

Så, fr o m artist nr 100 - Wedi Tukul - räknar vi artister och inte låtar (för presenterade låtar lär det ha blivit en bra bit över 300 hittills i år)!

---

Wedi Tukul (Tekle Kiflemariam) spelade under 80- och 90-talen en mycket viktig politisk roll i det oroliga Eritrea. Hans texter hade då oftast patriotiskt innehåll. Hans musik var bland de viktigaste folkliga mobiliserande verktygen för "Eritrean People Liberation Front (EPLF)", senare "People's Front for Democracy and Justice (PFDJ)", under det blodiga gränsdragnings-kriget med Etiopien. Senare har han haft meningsskiljaktigheter med det styrande PFDJ, vilket lett till ett par fängelsevistelser...

Alla svenskar känner väl till journalisten Dawit Isaak och hans belägenhet i Eritrea. Artister i landet har en relativ frihet, men är lika bevakade som pressen. De är fria att skriva och sjunga om alldagliga ting, eller, om de framför politiska texter, så måste budskapen vara regeringsvänliga.

Landets artister har oftast inga problem att få komma ut i omvärlden för att uppträda för exileritreaner. Wedi Tukul fick istället erfara motsatsen när han blev utvisad från USA 2003 pga ett utgånget visum.

Ljudkvaliteten är ofta under all kritik när det gäller eritreanska inspelningar, men vi ska höra några ljudande exempel med Wedi Tukul.








I tur och ordning följande fyra spår:

- Kedereyti Kolha
- Ley Ley
- Sawa
- Zebelkayom Ane


Och här räds vi inte för långa låtar - den sista är på 11:40!

Men låt dig suggereras av den; den är gungande repetitiv; och jag tycker den bara blir mer och mer behaglig...

De allra flesta eritreanska melodier vilar på en "sexåttondelsrytm" med slagverksmarkeringar på sex och ett, eller ibland omvänt på tre och fyra. Detta är det tydligaste signumet för musiken från Eritrea. Rytmen förekommer också i Etiopien, men inte alls lika frekvent som i Eritrea.

Endast spår två ovan skiljer sig från de övriga i det avseendet. Där hör vi bl.a. en sorts flöjt tillsammans med Wedi Tukuls krar - den femsträngade lutan som är ett traditionsinstrument även i Eritrea.

Det första spåret, "Kedereyti Kolha", har en bluesig känsla som, för mig, påminner om den sahariska tuaregbluesen som fick sådan uppmärksamhet för några år sedan - den sk "ökenbluesen" (se inlägget om Tinariwen). För mig känns ibland den eritreanska musiken som ett slags östafrikansk motsvarighet till den nomadiska sahariska bluesen...

- oerhört lite info om Wedi Tukul - om någon vet något mer om honom - fyll gärna på!

--S.

tisdag 27 april 2010

2010.099 - Dagens afrikanska låt - Abraham Afewerki

2010.099 - Dagens afrikanska låt - Abraham Afewerki (1966 - 2006, Eritrea)





Detta var första spåret från Abraham Afewerkis sista CD - "Semai". Den kom ut 2006 - samma år som han omkom i en drunkningsolycka i Röda Havet. Jag kommer osökt att tänka på vår svenske jazzpianist Esbjörn Svensson, som dog två år senare i en sportdykningsolycka utanför Ingarö - också alldeles för tidigt!

Abraham var älskad för sin ödmjukhet och extrema talang som textkompositör och låtskrivare. Hans död chockade eritreaner runtom i världen. Han blev endast 40 år.

P g a Eritreas själständighetskrig mot Etiopien flydde Abraham Afewerkis familj till Sudan när han var ung. De hamnade så småningom i Italien. I Rom studerade han sedan musik. I Italien blev hans musikdrömmar verklighet.








Dags för fler smakprov!

Från hans sista skiva kommer här låten "Kihilewelki'ye".

Sedan följer två låtar från hans tidigare karriär - den reggaedoftande "Ni3i" och den bluesiga "Shikor":


- Wikipedia

--S.

måndag 26 april 2010

2010.098 - Dagens afrikanska låt - Dawit Mellesse

2010.098 - Dagens afrikanska låt - Dawit Mellesse (Etiopien)

Det var lite gränsfall om jag skulle ta med Dawit Mellesse eller inte - min mening är ju egentligen inte att ge exempel på pop från alla afrikanska länder, utan att visa på bredd och spänningen mellan tradition och förnyelse...

Det som trots allt fällde avgörandet var att han är den förste etiopier jag stött på som flörtar lite med den kongolesiska rumban och soukousen.

Här följer två exempel på det - alla låtar är från CD:n "Anchin New (You Are The One)" från 2000.

Först titelspåret "Anchin New (You Are The One)" och sedan "Rabew Ayinen":









Dawit upptäcktes av gruppen Roha Band, som jag nämnde förrförra veckan. Solodebuten skedde 1991 med "Alchalkum". Han har även framträtt med Ethio-Stars och Wallias Band - två av de andra största grupperna i landet - samt en handfull andra. Han har hunnit turnéra mycket utomlands - förutom Östafrika, även Europa och Asien. Vad jag kunnat finna har han hittills gjort fem-sex CD-skivor.

Här kommer två, till karaktären, mer "etiopiska" låtar - "Kunjina" och "Min Yishalegnal". Den andra är sympatiskt småstökig i rytmen:








Dags för ett YouTube-klipp...

Dawit befinner sig annars i ett musikaliskt luftrum som består av ett antal smöriga ballader, och de flesta YouTube-klippen tycker jag är tråkiga. Vi ska ändå kika på "Alchalkum" som både finns med på CD:n "Anchin New" och debuten från 1991.

Här är ett utomhus-live-klipp i halv storm och med sämre ljud än studioversionen (som också finns på YouTube HÄR), men denna live-version svänger det mer om:


- Ingen bra biografi funnen...

--S.

söndag 25 april 2010

Folk- & Världsmusikgalan - hur gick det?

Ja... Vad ska jag säga? Slumpen hade antagligen gissat lika rätt som jag - eller t o m bättre...

I mitt tafatta försök till förhandsgissning blev det uppenbart att den fragmentariska kollen jag har på svensk folkmusik inte räckte långt. Galan blev därför en nyttig stjärnkavalkad för någon som ägnat senaste åren åt att söka kvalitetsmusik utanför Sveriges gränser - ju längre bortifrån desto "mer intressant"...

Konferencierer var inte helt okända Ale Möller och Carin Kjellman.


Hur gick det då?

Årets Grupp:

Bazar Blå
Calle Real
New Tango Orquesta

Vinnare: New Tango Orquesta

Jag hade gissat Bazar Blå... Jag håller som bäst på att bekanta mig med "NTO"...

---

Årets Arrangör:
Malmö Folk
Selam
Urkultfestivalen

Här vann stockholmsbaserade konsertarrangörerna SELAM som öppnat de stockholmska ögonen för omvärldens musikaliska mångfald - främst genom sina Afrika-festivaler.

Det är inget jag sörjer, även om jag tippat på Urkult - festivalen som är festivalsvärldens motsvarighet till naturens humlor - humlan skulle ju egentligen inte kunna flyga enligt aerodynamiska forskare, men det visste inte humlan om, så den flög ändå. Senare visade det sig att forskarna räknat fel - uppenbarligen!

---

Årets Traditionsbärare:
Kalle Almlöf
Mats Edén
Lena Willemark

Vinnare: Lena Willemark.

Här fick jag min första "fullträff" - och fullträff är vad hon är - Lena Willemark, med sitt innerliga traditionsbärande och nyfikna förnyande hand-i-hand!

---

Årets Utgåva:
Miriam Aïda/Letras ao Brasil (CD)
Bazar Blå/Lost (CD)
Esbjörn Hazelius/Blunda och du ska få se (CD)
Passion (bok)

Här hade juryn inte kunnat enas om en vinnare utan utsåg istället två. Vann gjorde då Esbjörn Hazelius med sin skiva "Blunda och Du Ska Få Se", tillsammans med boken "Passion - om folkmusik och dans", skriven av Monica Björk och Magnus Lundberg!

I denna konkurrens hade jag inte trott på Esbjörn, utan istället gissat på Bazar Blå...

---

Årets Artist:
Esbjörn Hazelius
Sofia Jannok
Sofia Karlsson

Vinnare: Sofia Karlsson.

Jag gissade (hoppades) på Esbjörn Hazelius, eftersom jag blivit så berörd av de låtar jag hört från hans debut-CD, men visst, Sofia har nått ut mycket längre, under längre tid som soloartist, till en bredare publik...

---

Årets Nykomling:
Maher & Sousou Cissoko
Esbjörn Hazelius
Lena Jonsson

Vinnare: Maher & Sousou Cissoko.

Även här hade jag trott på Esbjörn. De övriga två kandidaternas skivor hade jag inte hört alls. Mahers äldre bror, Solo, tog emot priset eftersom Maher och Sousou befann sig i Senegal.

Det gläder mig dock att Maher och Sousou tog hem det - delvis för att jag själv en gång anlitat Maher till ett överraskningsmoment vid en väns födelsedag för fyra år sedan.

---

Årets Samspel:
Ale Möller Band
Bollnäsbygdens Spelmanslag
Nordic

Med all respekt för vinnarna - Nordic - jag gillar deras senaste insats, men här anser jag att juryn begått ett "tjänstefel" - inget kan rubba mig i den övertygelsen - mannen som personifierar "samspelet" som företeelese, Ale Möller, är kung!

---

Årets Hederspris:
Inga nomineringar, livsgärningspriset delas ut direkt under galan.

I denna kategori utsågs 82-årige Izzy Young till pristagare - mannen som "upptäckte Bob Dylan" - undrar hur trött han är på att höra det - eller kanske inte... Han bosatte sig sedan i Sverige och har sedan dess verkat för svensk folkmusik i decennier! En mycket värdig vinnare!

- Juryns prismotiveringar för var och en av vinnarna på Folk- & Världsmusikgalans hemsida!

---

Samtliga foton: undertecknad.

Så, jag önskar mig själv "- Bättre tips-lycka nästa år, Stefan... (och ett ljusstarkare kameraobjektiv)"

Jag återkommer till själva evenemanget med fler egna bilder...

--S.