Abdel Aziz El Mubarak är den kanske mest populäre traditionsmusikern i Sudan idag. Han är långt ifrån att vara traditionalist, och blandar gärna in reggae- och amerikansk rythm'n'blues-element i musiken. Hans stads-tillvända musik är alltså mottaglig för intryck från omvärlden. Han har turnérat internationellt och har släppt ett antal (åtminstone tre) album för den internationella marknaden.I Sudan är han en populär bröllops-artist med sitt stora band. Han uppträder även ensam med endast oud som ackompanjemang. Han kommer från en musikalisk familj och utbildade sig på Khartoums musik- och drama-institut på 70-talet. Han hade uppmärksammats redan som sjungande skolpojke, och redan i början av 70-talet hade han börjat sjunga för den sudanesiska radion, och fick sin första hit med låten "Laih Ya Galbi Laih" ("Varför, mitt hjärta, varför?") 1975.
Den finns med på skivan "Stragiht From The Heart" från 1989 och kommer här:Låtarna är långa - jag vet - och inget "förstår man".... (som svensk) men nästa spår är lite annorlunda, med en nästan zydeco-mässig inledning pågår "Tarig Ash-Shoag" i styvt 10 minuter:
---
Musikaliskt är Sudan ett av de mest arabisk-influerade länderna i Afrika. Det är ett enormt stort land med flera etniciteter och trosriktningar, men jag har inte funnit så mycket "icke-arabisk" sudansk musik. Om ni tycker att vi förlorat den "afrikanska känslan" på sistone i bloggen så får ni "härda ut", för vi kommer att vara kvar i nordöstafrika en tid framöver. Med sina 30,2 miljoner kvadratkilometer så är den afrikanska kontinenten världens näst största (Europa är drygt 10 miljoner kvadratkilometer stort), och rimligen finns det inte "en" afrikansk musikalisk känsla, utan nyanserna är många och skillnaderna enorma, vilket förhoppningsvis redan står klart i den här bloggen, eller åtminstone kommer att göra det när året gått!
---
På den självbetitlade skivan "Abdel Aziz El Mubarak" från 1987 finns en studioversion av "Tarig Ash-Shoag".Här kommer istället en relativit kort låt (nästan 6 minuter) - "Ah'Laa Jarah"!
I CD:ns text-häfte kan man läsa engelska översättningar till sångerna. Här är de första raderna till denna låt:
"What a sweet neighbour are you. You perfumed the whole place when passing by. Please say hello by a blink or a gesture from your finger.
The whole universe became engulfed with happiness, and the night became illuminated. Existence appeared to be a very beautiful scene, because when you walked it seems as a rhythm and the whole place exudes a pleasant aroma....":
- Wikipeida
--S.
Sudan och i synnerhet Khartoum är kulturellt och religiöst mångskiftande. Här möts Nubiens traditioner med de arabaiska och de sydligare svarta afrikanska. I denna miljö i Khartoum växte Rasha upp i en musikalisk familj. Hon är ett av 20 barn! 
Bernard var alltid en enmans-show. Han började ta gitarrlektioner som 13-åring och började snart bygga på sin första egna gitarr av material han kom åt... Innan dess hade han uppträtt som enmans teatershow på Kampalas gator. När han "upptäcktes" och fick komma ut i västvärlden på turné blev han snabbt den största representanten på musikstilen "
Igår blev jag inte lika omskakad - jag stod mest och log hela tiden. Även om jag hört det mesta förut vid det här laget är det ändå ett av dessa "golden moments" att se Bona, inte nödvändigtvis "
Richard Bona ger under konserten igår en provkarta på hans mångsidighet som artist - alla stilar, alla tekniska aspekter på att vara basist, och använder förstås loopmaskinen även denna gång för att bygga upp ett imponerat acapella-stycke som får bandet att kännas överflödigt. 
Nu är hemsidan lite omgjord sedan då den gav mig den känslan, och min farhåga kom igår verkligen på skam - han skämtade, precis som förra gången, med publiken på ett varmt och hjärtligt sätt, fick oss att sjunga med, och ironiserade t o m över sin egen musik genom att, när den blev emotionellt "avskalad och nära" lägga in små musikaliska citat och "truddilutter" som kontrasterade och gav en anti-sentimental distans till stycket i fråga - en nästan onödig ödmjukhet inför att inte göra sig märkvärdig...