tisdag 23 mars 2010

2010.076 - Dagens afrikanska låt - Les Tambours du Burundi

2010.076 - Dagens afrikanska låt - Les Tambours du Burundi

Burundi verkar inte vara något stort "skiv-land" - i min jakt på musik från landet har jag förstås använt mig av YouTube för att finna tips, och artister som tar folkmusiken med sig in i ett modernare ljudlandskap som Khadja Nin, och som dessutom har något att säga - dessa verkar det vara extremt ont om!

Men i ett land som drabbats av så mycket oroligheter som Burundi är det kanske inte så konstigt att vissa samhällsfunktioner inte fungerar eller inte är prioriterade. Sedan Burundis förste demokratiskt valda president mördades 1993 efter endast 4 månader på sin post har 200.000 invånare "försvunnit"... Burundi är lite mindre än småland, och har nästan 9 miljoner invånare.

Vad jag funnit är dels ett par dans- och slagverksgrupper, som framför traditionell musik på traditionellt vis med traditionella instrument - intressant i kombinationen se/höra, men kanske inte så spännande att endast höra på skiva för västerländska öron.

Och, dels har jag funnit rappare/hip-hop-artister från Burundi, men, endera är/börjar jag bli för gammal eller så är det något annat "fel"...., för jag känner att det är synd när exempelvis vad som är burundisk hiphop endast ska kunna identifieras genom språket, och inte genom musikens karaktär i övrigt - då har något viktigt gått förlorat bara på en generation! Men är det inte likadant i Sverige, undrar man kanske då!? Jovisst, och visst har vi kvar folkmusiken parallellt, men jag tycker ändå att det är synd att musikaliska, såväl som språkliga, dialekter försvinner...

---
För att förtydliga: Även om jag har en allmän svårighet att smälta rap/hiphop i vid mening som musikstilar, inser jag självklart att de fyller en viktig funktion. Jag har sett mycket burundisk samhällskritisk/politisk rap senaste dagarna med starka bilder!
---

Vad jag också funnit är att det kopplat till den kristna missionen förefaller finnas en stark gospeltradition i både Burundi och Rwanda.

Minns ni inlägget om Ray Lema från Kongo-Kinshasa där han presenterar två unga musiker från Burundi? Här kommer en favorit i repris!

Klippet får mig att undra - hur går det till när barn får ett så självklart och "direkt" förhållningssätt till det musikaliska uttrycket som i detta klipp - återigen; se och "bedåras"...:


Så till dagens grupp och dagens "låt" - eller kanske dagens "totalupplevelse" - för visst är det visuella viktigt i det här sammanhanget - "Les Tambours du Burundi" eller "The Royal Drummers of Burundi" - som existerat sedan 60-talet, här från en turné till Holland. Det ska finnas 3 skivor utgivna med ensemblen - varav en från Real World.

Jag kan inte lova att detta verkligen är dom - det finns fler ensembler av liknande karaktär i Burundi:


Klart är dock att denna typ av trummor intar en kulturbärande särställning i Burundi.

Följande klipp ska vara med en grupp kallad "Akayazwe" med en sång kallad "Basogokuru Bacu":


Är det någon mer som blir att tänka på de japanska Kodo-trumslagarna när ni ser dessa klipp? Trumstockarna har ungefär samma dimensioner... När det gäller Afrika har jag ännu bara sett denna typ av tjockare trumpinnar från Burundi och Rwanda. Kanske är jag ute och cyklar, men det verkar vara "regionalt" - jag ska "YouTuba" mig igenom fler grannländer framöver för att se vad som liknar och vad som skiljer...

- Wikipedia

--S.

måndag 22 mars 2010

2010.075 - Dagens afrikanska låt - Khadja Nin

2010.075 - Dagens afrikanska låt - Khadja Nin (f. 1959, Burundi)

Vi har lämnat Uganda och begett och till grannlandet Burundi.

Khadja Nin bor inte längre i Burundi - hon lämnade landet redan som 16-åring för dåvarande Zaire. 1980 flyttade hon vidare till Belgien där hon fortfarande bor, men vi tar det från början...

Khadja Nin föddes 1959 i det då relativt lugna Burundi söder om Rwanda, öster om Kongo-Khinshasa, och väster om Tanzania. Hon var yngst i en syskonskara på åtta. Musiken fanns där "från början", och hon drömde som barn om att vara Miriam Makeba. Hon studerade musik från tidig ålder, liksom de flesta av hennes syskon.

1975 flyttade hon till Zaire för att studera vidare. året efter träffade hon sin blivande man, med vilken hon flyttade ut i skogen där de hyrde ut hyddor till äventyrslystna turister. Hon födde under den här tiden också deras son. Hennes drömda musikkarriär tedde sig alltmer avlägsen.

1980 flyttade de till Belgien. Vad som föranledde flytten har jag inte lyckats hitta, men den första tiden i Belgien kom att bli en prövande tid, då flera av hennes släktingar, plus hennes man, gick bort under en kort tid. Ensam i ett nytt land med en liten son utan att känna någon tedde sig musik-karriären än mer avlägsen...

Först 1985 skedde det som kom att bli starten på hennes artistiska karriär - hon träffade musikern Nicolas Fiszman. De började skriva sånger tillsammans, men de fick vänta tills 1991 innan deras gemensamma skivkontrakt med BMG var ett faktum och debuten, "Khadja Nin", kom ut 1992.

Totalt har hon släppt 4 skivor - en vartannat år fram tills den senaste, "Ya...", kom 1998. Vad som skett de senaste 12 åren har jag inte funnit så mycket infomrmation om, men hon benämner själv den senaste som ett slags bokslut. De första 20 åren av hennes liv var underbara, de följande var motsatsen, nu hoppas hon på att de kommande 20 ska innebära ett slags pånyttfödelse...

Men hälften av dessa år har gått, och hennes publik har inte hört något av denna "pånyttfödelse". På hennes hemsida är turnésidan tom... Vad har hänt - någon som vet?

Vi ska hursomhelst "lyssna/se till/på" några av hennes alster: Först "Mama" - första spåret på hennes senaste CD "Ya...":


Den är överlag mörkare/allvarligare i tonläget än hennes definitiva genombrottsskiva, som nr. 3 - "Sambolera" - från 1996 brukar kallas, men inte heller den är någon egentlig "muntergök" till skapelse, då hennes texter ofta berör allvarliga ting.

Från just "Sambolera" är nästa klipp hämtat - dåligt ljud, men uthärdligt - "Wale Watu":


Hon är nog annars mest känd för sin cover på Stevie Wonders "Free" som på hennes språk blir "Sina Mali, Sina Deni" - den kan höras på YouTube HÄR! Den finns också med på genombrottsplattan.








Jag har endast hennes två senaste skivor, och från "Sambolera" plockar jag nu två exempel till:

- Först en av hennes mer positivism-energiska, lätt soukous-doftande, "M'barik Fall".

- Sedan titelspåret från samma skiva - "Sambolera Mayi Son".


- officiell hemsida

- Myspace

- Wikipedia

--S.

fredag 19 mars 2010

2010.074 - Dagens afrikanska låt - Sammy Kasule

2010.074 - Dagens afrikanska låt - Sammy Kasule (Uganda)

Jag har tidigare nämnt att en hel del kongolesiska musiker flyttade till Kenya under 60- och 70-talen. Även 80-talet bjöd på en del östliga förflyttningar av musiker. En av de största kongoleser som gjorde karriär i Kenya under 80-talet var Samba Mapangala. Hans grupp Les Kinois, och senare Virunga, var snart ett av de absolut största banden i Kenya, och på Nairobi-klubben Starlight där de hade sin huvudscen. Pga av arbetstillståndsproblem tvingades gruppen lägga ner verksamheten 1984. Virungas gitarrist, Sammy Mansita, startade då gruppen "Ibeba System", som snart tagit över på Starlight.

Samma år som Virunga upplöstes bildades gruppen "Vundumuna". Ledare var kongolesiska gitarristen Tabu Frantal och keyboardisten Botango Bedjil, kallad B.B. Mo-Franck. Nsilu wa Bansilu hette basisten. Han kom från det nyligen splittrade Virunga. Gruppens sångare var ugandiern Sammy Kasule.

Gruppen beskrivs i Rough Guide's bok "World Music - Africa, Europe and the Middle East" som "det ultimata crossover kongoles-bandet" i Nairobi, och "darlingar" till Kenyas unga elit! De spelade, enligt Rough Guide, en mix av kongolesisk soukous, kenyansk benga och västerländsk jazz.

Gruppen varade i två år (och tre skivor). Sedan slog immigrationsmyndigheterna till igen, och gruppen tvingades ge sin avskedkonsert och leta sig utomlands. B.B. Mo-Franck tog gruppen på ett års turné i Japan, sedan upplöstes den - fast bara "nästan" - B.B. Mo-Franck bosatte sig i Japan och gjorde där fler inspelningar i gruppens namn fram till 1991 - även om medlemmarna delvis var andra än de ursprungliga.

Det känns därför rätt naturligt att de enda 40 sekunders videoklipp jag funnit med gruppen är ett japanskt - "less is more" heter det ju...:


Sammy Kasule har hunnit med att bli fängslad under Idi Amin-tiden i Uganda, något som inte verkar ha varit särskilt svårt att bli, och ha flytt till Kenya.

Samma år som Vundumuna bildades gav han ut en soloplatta. Från den ska vi höra två spår - "Shauri Yako" och "Kukupenda (Kuusudu)":






Jag vet inget om Sammy Kasules övriga produktion eftersom detta är enda skivan jag har, men samma år som Vundumuna spelade in sin sista skiva, 1991, flyttade han till Sverige, och redan 1992 bildades hans stockholmsbaserade band Makonde, som sannolikt är Sveriges långvarigaste afrikanska band. Men vad jag vet har de endast givit ut två skivor - egentligen är det väl bara att fråga honom - han finns ju här i Sverige!

---

Nu till något helt annat - eller inte:

Monika Zetterlund gav 1991 ut sin skiva "Varsamt". Den skulle komma att bli hennes största försäljningsframgång någonsin.

Jag minns att två av sångerna hade en alldeles speciell atmosfär. Det var Mikael Wiehes "Ska Nya Röster Sjunga" och Peter R. Ericsons "Under Vinrankan" - afrikanska röster, tillsammans med Björn J:son Lindhs väsande tvärflöjt, gjorde låtarna magiska...

Jag blev förstås väldigt nyfiken, och undersökte förstås saken - en av rösterna tillhörde Sammy Kasule, den andra Joe Gerrie Nnaddibanga.








Minns ni sångerna - här kommer dom:

Jag undrar om detta var det första lyckade försöket av en stor etablerad svensk artist att blanda afrikanskt och svenskt uttryck på skiva....?

Kommer ni på något annat tidigt exempel - skriv en rad!

---

- Myspace

- Makonde afrobands officiella hemsida

--S.

torsdag 18 mars 2010

2010.073 - Dagens afrikanska låt - Afrigo Band

2010.073 - Dagens afrikanska låt - Afrigo Band (b. 1976, Uganda)

Afrigo Band bildades 1976, och är fortfarande fullt verksamma! Gruppen har givit ut åtminstone 17 skivor. Givetvis har de bytt personal, men att den funnits så länge har gjort den till den främsta ugandiska "pop"-gruppen - någonsin!

På de äldre inspelningarna hör man i det närmaste ett soukousband, men som med åren utvecklas med sin tid. Idag lär de vara ett 14-mannaband!

Många ugandier har vuxit upp med gruppen - för de har den alltid funnits. För min del dök gruppen upp för första gången så sent som 2007 då filmen om Idi Amin - "Last King Of Scotland" - hade premiär.

I soundtracket dyker Afrigo upp med låten "Kasongo":







En annan film om Uganda - "Mississippi Masala" från 1991 - innehåller också deras musik.

Annars är det svårt att finna Afrigos musik. Varken Putumayo eller Rough Guide har fått med gruppens musik på sina samlingar - vad jag vet... Jag har dock fått tag i två skivor, som jag ber att få återkomma till vid senare tillfälle.

YouTube har några illustrativa klipp - först ett något äldre - "Prossie":


...sedan ett yngre - "Tusiimyie Nyo":


Sist ett ännu "yngre" - "Sirina Reverse":


- kortfattad biografi på www.enteruganda.com

--S.

onsdag 17 mars 2010

2010.072 - Dagens afrikanska låt - Achilla Orru

2010.072 - Dagens afrikanska låt - Achilla Orru (Uganda)

King Achilla Orru Apaa-idomo föddes i Uganda, men bor numera i Kanada. Achilla är blind, men trakterar ändå Kalmiba, eller Lukembé som den också kallas - tumpianot med många namn...

Han har etablerat sig i Kanada sedan han flyttade dit 1995 och har turnérat mycket i landet. Själv har jag endast en skiva med honom, och mina tankar far ibland till Kongo-Kinshasa när jag hör hans positiva ibland rumba-sniffande musik.

För mig är den inte revolutionerande på något sätt - den är bara trevlig i största allmänhet. Han kommer heller inte gå till världshistorien som någon nydanare eller stilikon, men alla kan ju inte vara unika visionärer.

Så här känner jag när jag hör honom:
Han är en traditionsbärare - han befinner sig i en tradition och verkar nöjd med det. Och visst behövs dessa musikaliska ryggrader och ambassadörer runt om i världen. Han kan säkert fungera som en samlande identifieringsfaktor för exilugandier i Kanada och stimulera nyfikenheten hos inhemska kanadensare.

Det kanadensiska organisationen "Skills For Change", som årligen delar ut pris till "nya kanadensare" som uträttat något utöver det vanliga, har på sätt och vis "gjort jobbet åt mig"...

Här presenterar de nämligen 2009 års vinnare av "The New Pioneer Award 2009" - King Achilla Orru Apaa-Idomo:


Han har gjort åtminstone tre skivorinspelningar. Skivan jag har är från 2004 och heter "Dho Mach", vilket betyder "helig gåva". Vi ska höra tre spår från den.








I tur och ordning:
- "Dho Mach"
- "Jitu La Musafara"
- "Stella Akello"

---

- biografi

- kort biografi på www.MusicUganda.com

--S.

tisdag 16 mars 2010

2010.071 - Dagens afrikanska låt - Geoffrey Oryema

2010.071 - Dagens afrikanska låt - Geoffrey Oryema (f.1953, Uganda)

Geoffrey Oryema föddes i Uganda 1953. Av hans far som var polismästare och senare minister lärde han sig den lokala musiktraditionen, samt att spela "Nanga" - ett slags sjusträngad harpa. Dessutom studerade han västerländsk musik. Hans mor var ledare för den nationella danstruppen, och brukade ta med sin son på resor i Uganda.

Samtidigt blev läget allt allvarligare under Idi Amins styre, och efter att Geoffreys far avrättats 1977 flydde Oryema, smugglades i en bil, över gränsen till Kenya. Utan vänner och kontakter i nya landet lycklades han ändå så småningom hamna i Paris där hans musikalitet äntligen fick blomstra fritt.

Han fångades upp av RealWorld, och 1990 kom hans debut, producerad av Brian Eno, "Exile" ut.

Sedan dess har det blivit ytterligare 6 album, varav ett är en "Best of"-samling.

På debuten låg vad som skulle bli en stor klassiker - sången "Land of Anaka":


Även nästa sång är väl vid detta lag klassisk - "Makambo" - också den från debutskivan:


För den som känner till Brian Enos klangvärld är det lätt att känna att han haft ett finger med i stämningsskapandet.

En tredje låt från samma skiva blev populär i Frankrike för en bredare publik när den användes som signatur till kultur-tv-programmet "Le Cercle de minuit" - "Ye Ye Ye":


Geoffrey Oryema har redan sedan tiden i Uganda haft en fascination för västerländsk rock i allmänhet och Rolling Stones i synnerhet, och hans kommande skivor som jag inte mäktar med att gå igenom lika nogsamt som debuten innehåller många exempel på hans musikaliska bredd. Visst material är ren pop/rock.

Han har arbetet med artister som legendariske jazzpianisten Michel Pertucciani, algeriske sångaren Idir och kongolesiske sångaren och producenten Lokua Kanza. Dessutom blev han attraktiv duettpartner för franska artister som Alain Souchon och Catherine Lara.








Men, jag avslutar helt enkelt detta inlägg med några egna favoriter:

- Driftiga "Mara" från albumet "Spirit" från 2000.

- Vackra och tänkvärda "Hard Labour" från "Beat The Border" från 1993.

- Rysande vackra "Nomad" som avslutar samma album.

- Myspace

- biografi på Radio France International - på engelska.

--S.

måndag 15 mars 2010

2010.070 - Dagens afrikanska låt - Samite

2010.070 - Dagens afrikanska låt - Samite Mulondo (Uganda)

Samite Mulondo föddes i Uganda, flydde till Kenya och bor numera i USA. Han har spelat in åtta album. Med det senaste försöker han sig på ett nytt sätt att producera och distribuera musiken. Genom att gå ut på nätet med ett erbjudande om förhandsbeställning på sin produkt utan skivbolag som mellanhand - bedöm själva hur han lyckas:


Samite är en av de där varma rösterna från Afrika - i det avseendet placerar jag honom i samma "kategori" som Ayub Ogada, Lokua Kanza och Richard Bona - alla tidigare avhandlade i detta Afrika-svep.

Den enda låt jag hittills haft i Internetradions spellista med Samite är denna - "Nawe Okiwulira" från CD:n "Embalasasal" från 2006:







Samite har engagerat sig i Afrikas föräldralösa barn och AIDS-problematiken - delvis genom att starta non-profit-organisationen Musicians for World Harmony. De arbetar bl.a. med att ge barn tillgång till musik.

Här är en låt som vittnar om hans engagemang för Afrikas barn - "I Talk To Children" från 2001 års CD "Kambu Angels":







Så är det dags att se ett liveklipp med honom - ett av de få som finns på YouTube.

Live i State Theatre i Ithaca, New York, där han numera bor:


Följande lilla stycke, "Yangu Ni Yako" finns med på CD:n "Tunula Eno" från 2003, men skiljer sig mycket åt denna version:


Tumpianot Samite använder kallar man Kalimba i Uganda, liksom man gör även i grannlandet Tanzania som vi besökte för någon vecka sedan. I Zimbabwe kallas det Mbira som ni kanske minns. De ser lite olika ut, och det finns massor med utföranden runtom den afrikanska kontinenten - och de flesta med egna lokala benämningar på instrumenten.

När det gäller Samites skivor har han lyckats få ett sällsynt varmt Kalimba-ljud. Det har hörts på de tidigare styckena, men lyssna på denna studioversion av ovanstående live-klipp i stycket "Yangu Ni Yako" från 2003 års "Tunula Eno":







Sist, men inte minst, måste ni få höra låten som blev min favorit under genomlyssningen inför detta inlägg - titelspåret från ovanstående skiva - "Tunula Eno" - med mycket värme:







- officiell hemsida

--S.