torsdag 27 september 2012

Spanienresultat: El Cabrero & Miguel de Tena

Torrequebrada erbjuder kuperad och slingrig vandring.
Åter från Spanien har jag följande att rapportera:

Efter några dagar i Benalmadena-området, närmare bestämt i Torrequebrada, fick jag för mig att ta en promenad för att verkligen bekanta mig med omgivningen. Det blev ett test i envishet, en egenskap jag tack och lov besitter ett visst mått av, eftersom uppförsbackarna aldrig verkade vilja upphöra och temperaturen större delen av dagen var väl över 30 grader.

Vägen som visade sig vara JÄRN-väg!
Jag fick också erfara att en sak som ofta är tämligen okomplicerad i Sverige - att ta sig från en punkt A till en, på kartan relativt nära, punkt B - var en annan 5-centare i Torrequebrada. Vägarna följer bergsluttningarnas form och går oftast runt raviner istället för bara över dom.

Vad som såg ut som en korsande väg på kartan var i verkligheten järnvägen, som "korsade" 15 meter under den väg jag tänkt vika av från.

En av de sötaste rondellerna på vandringen.
Det var ändå egentligen aldrig synd om mig, för vattenhål (läs öl-dito) fanns så pass tätt att promenaden kunde ha blivit hur behaglig som helst. Jag, å min sida, hade bestämt mig för att, efter mitt första ölstopp som skedde redan efter mindre än två kilometer, skulle nå en viss punkt på kartan innan jag åter gav min strupe fuktig svalka - och det blev en dryg mil senare.

DEN sötaste rondellen på vandringen.
Inget är som att vandra på okända gator - allt är nytt och man SER saker på ett helt annat sätt än genom ett bil- eller bussfönster. Dessutom ger kartan sällan tillräckligt med ledtrådar, i synnerhet sunkiga "gratisa" turistkartor, för att man ska kunna tillåta sig släppa koncentrationen från själva navigeringen - bara det ett spänningsmoment helt gratis.

På vandringen dök det upp affischer på kommande konserter och andra evenemang - precis vad jag var ute efter, och ett av mina delstopp på vandringen blev senare det allmänna biblioteket i Benalmadena, som ligger vackert inbäddat i grönska från "duvparken" (Parque de la Paloma)". Där fick jag sedan tag i ett väldigt ambitiöst augusti-program för Auditorio Municipal Benalmádena. Produktionsbolaget bakom heter Creativa Producciones - program hittar ni på deras hemsida!

Konsten att få en kall öl ännu kallare -
ha alltid en tjockbottnad sejdel i frysen!
Redan dagen efter hölls en konsert som hade fångat min nyfikenhet, med två flamencosångare jag tidigare inte hört talas om. Jag begav mig dit på kvällen och fann en utomhusscen byggd som just ett auditorium med en tyst stjärnhimmel som tak - natten var ljum - magiskt!

Eftersom jag och vår hund befinner oss på samma nivå i förståelse av det spanska språket hade jag först inte fattat att det var en dubbelkonsert. När jag efter en och en halv timme nöjt reste mig upp för att gå satt de flesta kvar. Jag gick småfunderande till bordet med CD-skivor - köpte de två som fanns till salu, och gick sedan till baren för att beställa en öl, men fick istället ett surt vitt vin eftersom ölpumpen lagt av - och plötsligt, innan jag hinner klaga, presenteras nästa sångare, som var den jag hela tiden trott att jag precis lyssnat på....

---

Men vilka var då artisterna? Jo, affischnamnet var "El Cabrero", och i mindre stil stod ett antal andra namn, men den som inledde konserten var Miguel de Tena - mannen nedan:

Miguel de Tena med Formel 1-gitarristen Antonio Patrocinio.
Se och hör på detta klipp med honom - här är det flamenco - på allvar:


Det är svårt med många av YouTube-klippen - de fångar sällan live-känslans intensitet där på plats, men ovanstående klipp är tillräckligt nära. En sak som gjorde stort intryck på mig under Miguels framträdande var hans ackompanjerande gitarrist - Antonio Patrocinio. I ovanstående klipp är det en komp-etent, men annan, gitarrist.

Nedan däremot är Antonio med - i ett klipp som är över en timme - från en festival i Puerta de Alcudia 2011. Tyvärr är ljudet lite för komprimerat och skorrigt. Han var perfekt mickad i Benalmadena och hade en tydlighet och pregnans i sitt spel som var extremt njutbart. Tyvärr framgår inte hans spel lika fint nedan, men för den som har en timme över följer här sålunda en hel, inte oäven, konsert...:


För den som vill höra lite följsam gitarr-action - scrolla fram till exakt 42 minuter in i konserten.

El Cabrero & Rafael Rodriguez
En sak som kom över mig under min konsert med Miguel de Tena var att den känsla av intensitet, improvisatorisk attityd och kontakt med en nästan aldrig tyst publik delas av två så skilda musikaliska traditioner som denna och den pakistanska quawwali-musiken. Jag mindes plötsligt en konsert för ett antal år sedan på Kulturhuset i Stockholm med duon Rizwan-Muazzam Quawwali. Finns det möjligen romska kopplingar i dess ytterkanter? Återkomer till det....

Artist numer två, som visade sig vara huvudakten, var en 68-årig get-herde med svart cowboyhatt, och med ett tröttare uttryck, kompad av en gitarrist som saknade Antonios fingerfärdighet... Vad kunde det bli av det? Ja, när känslan av en viss kvalitetssänkning "lagt sig", faktiskt något riktigt intressant. Uppenbart var att han var mycket folkkär, och uppenbart var också att han var mycket slagfärdig, och gav publiken svar på tal på ett sätt som uppskattades med jubel och skratt.

El Cabrero har varit med länge, och ger ett mycket "äkta" och genuint intryck - han ser ut som om han precis dammat av sig den spanska stäppens pulver...Iklädd sin svarta cowboyhatt och med 3 veckors skäggstubb tar han scenen i besittning, och ger oss ytterligare nästan en och en halv timmes väderbiten läderhuds-flamenco tillsammans med gitarristen Rafael Rodriguez.

Vi ska se honom i ett av de få videoklipp med någorlunda kvalité som existerar med honom på YouTube. Här ackompanjeras han av de av de stora gitarrmästarna - Paco del Gastor:


Den som vill se och höra honom med samma låt med med "rätt gitarrist" - Rafael Rodriguez, samma som på min konsert - kan kolla här! Ljudkvaliteten är sämre och tyvärr undrar jag om han inte har taskig medhörning, för ibland får åtminstone jag känslan att han driver iväg uppåt med intonationen...

---

...Och nu återkommer jag så till frågan om kopplingen mellan flamencon och quawwali-musiken.

När vi var hemma i Sverige igen kom jag plötsligt på att jag hade en skiva med tidigare nämnde Miguel Poveda, flamenco-kollegan Duquende och den pakistanske sångaren Faiz Ali Faiz - dubbel-cd:n "Quawwali Flamenco" från 2006!

Flera exempel på samarbetet från den skivan går att se på YouTube!

Här följer ett av Nusrat Fateh Ali Khans gamla paradnumer - "Alla Huu". Inleder gör flamencogitarristen Chicuelo. Sedan hör vi i tur och ordning Faiz Ali Faiz (plus två av hans medsångare), Miguel Poveda, Faiz Ali Faiz igen och sedan Duquende:


Och så dessa underbara YouTube-kommentarer!

Glöm inte att läsa dem när ni ser och hör något ni gillar - det kan ge en extra dimension till det ni just tagit del av. Här är en tillhörande ovanstående klipp - en bekräftelse på ingivelsen under min andalusiska konsert, eller?

"Let us not forget that Flamenco originated from Andalusia, Spain. The place that produced the greatest of all Sufi philosopher i.e. Ibn Arabi. His theory of "Wahdatul Wajood" is the core of all Sufi songs in South Asia, especially Qawwalies. So this fusion is basically the reunion of two lost brothers. Wahdatul Wajood or the theory of one true existence (and the rest mere creations) tell us there can be only one true love i.e. that of God. The rest is just lust."

Jag vill till sist ge Antonio Patrocinio en chans till att komma till tals med sin gitarr - lite bättre ljud, även om det är mycket eko:



Så här ska en flamenco-stol se ut har jag lärt mig...
Länkar:

- Miguel De Tena på spanska sajten DeFlamenco

- El Cabrero - officiell hemsida

- Faiz Ali Faiz på Wikipedia

- Miguel Poveda - officiell hemsida & spanska Wikipedia

- Duquende på Myspacespanska Wikipedia

- Rizwan-Muazzam Quawwali - officiell hemsida

---

Vi hörs...

--Stefan

(Alla Spanien-bilder är tagna av undertecknad)

Inga kommentarer: