söndag 26 april 2009

Rumänsk progg?

Svensk visa...


Att se tillbaks från mitt "medelålders-perspektiv" på storheter som (ffa) Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström får mig att undra om det någonsin kommer att dyka upp något liknande...

Själv är jag en stor beundrare av Thorstein Bergman - jag växte upp med hans Dan Andersson-tolkningar. När jag ser tillbaks på de gamla plattorna inser jag hur ung han måste ha varit när de spelades in. Jag blir då ännu mer fascinerad över hur mogen hans röst lät redan då.

Jag har haft förmånen att få höra honom tolka sina gamla "hittar" i modern tid, och om vissa av dessa lät reflekterande och fyllda av erfarenhet redan då de spelades in för 30 år sedan, så är hans tolkningar idag än mer levande och reflekterande - hans sätt att "smaka av" och känna in varje ackordväxling ger mig rysningar.

Thorstein Bergman är den främste för mig idag inom sitt gebit. Varför han inte ses mer på konsertscener runt om i landet är för mig en gåta!

---

Vad har då detta med rumänsk progg att göra - om nu "rumänsk progg" överhuvudtaget existerar... - Ja, knyt ihop den påsen du, Stefan...

Jo, varje land har en "det var bättre förr-skatt" det vårdar. Gamla låtar man växte upp med har ofta ett nostalgiskt skimmer kring sig, som den som inte växte upp med den kan ha svårt att "känna in". Vi ska ändå göra ett försök här och nu när det gäller Rumänien!

Väl känd är väl Rumäniens romska musiktradition och "landsbygdsmusik", med grupper som Taraf de Haïdouks och Fanfare Ciocarlia. Båda har varit i Sverige de senaste två åren. Sångerskor som Maria Tănase (1913–1963) och Romica Puceanu (1928-1996) har båda förvaltat den folkliga sångtraditionen under 1900-talet. Och alla (medelålders) minns väl panflöjtsvirtuosen Gheorghe Zamfir som fortfarande är aktiv som solist.

Men, på 70-talet dök även ett slags vis-rocks-tradition upp med grupper och sångare som ibland fortfarande kan ses på de rumänska scenerna.

Valeriu Sterian (1952 - 2000), som förstås inte ses på några scener alls längre, är mitt första exempel. I spelaren till höger finns två starka melodier som jag inte lyckades finna på Youtube!

"Amintire cu Haiduci" heter det första Youtube-låten, vilket betyder "Till minne av den laglöse":


"Ruga" - "bönen", som är en tonsatt dikt skriven av en politisk fånge, Corneliu Coposu, som var mellankrigspolitiker i Rumänien. Under sina 18 år i kommunistiska fängelser skrev han ett 10.000-tal dikter:


Mitt andra exempel blir Mircea Vintila. Om Valeriu Sterian var den främste så var/är Mircea Vintila nr. 2. Han etablerade sig under 70- och 80-talet.

Detta klipp är från "modern tid". Se hur publiken känner igen sången - Mirca Vintila behöver inte sjunga den - publiken kan texten utantill:


Jag gillar den trygga avspändheten han utstrålar tillsammans med sina medmusikanter i detta klipp - "Constantin si Veronica":


Alla som var barn i sjuttiotalets Rumänien minns denna visa - om ett lamm - "Mielul":


Det verkar vara en man som är lätt att tycka om...

Han var även medlem i folkrock-gruppen Pasărea Colibri som existerade 1992 till 2003. Här rockar "gubbarna" loss i vad som kanske borde kallas snäll-gubb-rock:


...eller vad sägs om Bob Dylan på rumänska?! "Don't Think Twice, It's Alright":


Tredje exemplet är gruppen Transsylvania Phoenix.

Bandet bildades på 60-talet under namnet Sfinţii (Helgonen), och var väldigt inspirerade av västerländsk rock - i synnerhet Beatles som man gjorde covers på.

Efter några år tvingades man av den diktatoriska regimen att byta namn och släppa det västerländska och söka inspiration inom landet. Man bytte till "Phoenix". Detta "tvång" gav gruppen en unik prägel, då man som första rumänska band spelade rock baserad på inhemsk folklore.

Ett klipp med hög energi och tyvärr dålig ljudkvalitet - "Nunta":


Phoenix blev mycket populära under 70-talet, men hade större och större problem med landets regim. 1976 gifte sig bandledaren, Nicolae Covaci, med en holländsk kvinna och lämnade landet. Tyvärr har jag inte funnit några videoklipp från den tiden med gruppen.

Efter den förödande jordbävningen i Bukarest 1977 återvände Nicolae Covaci och gav två stora konserter med gruppen till stöd för jordbävningens offer. Strax därefter lämnade han landet igen - denna gång med nästan hela sin grupp gömda i deras Marshall-förstärkare... När de kom till Tyskland upplöstes gruppen.

Återigen ett klipp med dålig ljudkvalitet - men det är en helt annan energi i dessa klipp än de studioversioner jag har så jag föredrar ändå dessa - "Mica Tiganiada":


Under 80-talets Tysklandsvistelse fanns en liten aktivitet, men ingenting som gav dem berömmelse. Efter att ha bytt namn till "Transsylvania Phoenix" och att Ceausescu avsattes gjorde man en bejublad comeback 1990. Exilmedlemmarna återförenades med den som stannat i Rumänien - Mircea Baniciu.

Från en konsert 2003 - se hur publiken är med! Gruppen verkar mer populär än någonsin! Man känner att det handlar om deras gemensamma "kulturarv":


Slutligen måste gruppens teatraliske violinist få ett namn - Mani Neumann heter mannen som ser ut som en korsbefruktning mellan självaste Niccolò Paganini och Greve Dracula:



Tyvärr har den förekommit interna konflikter mellan bandledaren Nicolae Covaci och Mircea Baniciu vilket antagligen är skälet till att endast Covaci saknas av lineupen från 70-talet på deras cd "In Umbra Marelui URSS" från 2000.


Senaste plattan - "Baba Novak" kom 2005 och där är Nicolae Covaci tillbaks!


- Wikipedia-länk
- Officiell hemsida - för de som kan rumänska!


För den som vill söka vidare bland rumänsk vis-rocks-historia - prova följande namn:

- Mircea Baniciu
- Stefan Hrusca
- Vassilie Seicaru
- Gruppen Iris
- Gruppen Zdob Si Zdub


--Stefan

tisdag 21 april 2009

Världsmusik-kaféet får erkännande

En trevlig nyhet (som är ett par veckor gammal - men ändå) är att vi fått ett erkännande från en av undertecknads främsta inspirationskällor!

Under många år har jag tagit till mig ny musik genom radioprogrammet Kalejdoskop på Sveriges Radios p2! Nu har de begåvat Världsmusik-kaféets hemsida med en länk från deras egen sida på nätet! Detta är en kvalitetsstämpel i mina ögon, då jag länge imponerats av upptäckarglädjen och energin att hela tiden söka nya intryck hos medarbetarna på Kalejdoskop, och med tacksamhet tagit emot deras musikaliska upptäckter!

Tack för länken, Kalejdoskop!

--Stefan

Internetradion fylls på...

Den senaste tiden har gått åt till att fylla på Internetradions spellista - f.n. nästan 500 låtar. Jag tycker att, efter denna veckas inkörningsperiod, systemet ändå fungerar med acceptabel svajighet. Datorn måste stå på dygnet runt, och det har hänt att systemet lagt av, av olika anledningar, men jag har blivit bättre på att identifiera problemen vartefter de uppstått...

Jag tar gärna emot feedback på innehållet och urvalet. Förutom det folkmusikaliska/etniska innehållet har jag kryddat med en del jazziga inslag, funk, fusion, blues, samt en del filmmusik. Singer/songwiters är en avdelning som ges ett betydande utrymme. Tonvikten kommer dock att ligga på det mångskiftande etniska, och förhoppningsvis kommer jag ha tid att fylla på med ny musik varje dag!

Hoppas nu kunna ge ännu fler tips om spännande artister genom radion - dygnet runt!

--Stefan

måndag 13 april 2009

Ny Internetradio!

Efter mycken huvudbry lyckades det så - Världsmusik-kaféet har en egen internetradio! Större delen av påsken gick åt för detta...

SHOUTcast Radio heter systemet som integreras med mediaspelaren WinAmp på ett intrikat sätt - ett under att undertecknad lyckades!

Om inte systemet falierar kommer det att leverera musik dygnet runt! Musik med världen som upptagningsfält! Kom gärna med tips på spännande musik och önskemål om musik ni önskar höra.

Skriv då till WORLD_MUSIC_CAFE@HOTMAIL.COM!

God njutbar fortsättning på er alla!

--Stefan

lördag 11 april 2009

Michael Schiefel - Tysklands Bobby McFerrin

Michael Schiefel
född 1970 i Münster, (Väst-)Tyskland.


En vän till mig hade för en tid sedan skaffat sig en loopmaskin tillsammans med sin fru, och bad mig om tips gällande artister som använde sådana (inte fruar utan loopmaskiner!).

Jag tipsade bl. a. om trumpetaren Paolo Fresu från Italien (nämnd tidigare i denna blogg). Men ett av de mest intressanta exemplen är nog ändå Michael Schiefel - Tysklands svar på Bobby Mcferrin!

Här håller han en kort introduktion om hur han själv använder sin loopmaskin när han bygger upp låten "Darn That Dream":


Michael Schiefel blev 2001 den yngste musikprofessorn i Tyskland genom att på Franz Liszt-konservatoriet i Weimar anta tjänsten som professor i vokal jazz.

Här får han chansen att i ett livesammahng under nio och en halv minut bygga upp låten "On The Highway" sakta men säkert:


Michael Schiefel har ett högre röstläge än Bobby, men annars är skickligheten helt jämförbar - lyssna bara på detta helt fantastiska "Preludium" av Bach som Singers Unlimited gav sig på en gång på 60- eller 70-talet. Här fullständigt slaktar han deras version. Han har spelat in sig själv ett antal gånger (förstås), men där Singer Unlimited förenklar stämmorna sjunger han allt - från hans första soloplatta "Invisible Loop" (1997)!

Förundras:







Audiellt experimenterande i Soundscape:


Michael bor och verkar i Berlin. Han har hunnit med att medverka på dussinet skivinspelningar varav 4 i eget namn. Ett av han projekt har varit jazzkonstellationen "Jazz Ideed" där hans röst "bara" är ett av alla instrumenten i gruppen.

Här är titelspåret från Jazz Ideeds CD "Under Water" från 1996:







Ytterligare ett sammanhang han utgör en del i är Nicolai Thärichens tentett - alltså ett tiomannaband. Också här har Schiefel medverkat på tre CD:s.

Här håller de lekstuga:


"Alla" a capella-sångare av rang (det finns inte så många) dras med samma problematik - att lyckas vara tillräckligt varierade i sina uttryck för att de ska vara intressanta - för att "hålla" en hel platta... Man får ofta nästan välja att se förbi detta och lyssna på vad de har på hjärtat. Både Shiefel och McFerrin har ändå en relativt bred uttryckspalett - även om McFerrin på vissa plan har kommit längre.

Till sist - från Schiefels senaste solo-CD - "Don't Touch My Animals" (2006) kommer här ett McFerrinskt arrangerat stycke - "My Animals":







- Officiell hemsida

- Myspace-sida

--S.

söndag 29 mars 2009

Chuck Brodsky igen!

Jag sprang på något jag bara måste dela med mig av - det blir ett litet "bonusmaterial" på Chuck Brodsky!

Jag fann detta korta klipp på hans Myspace-sida - ett riktigt "heartfelt moment" - från när han spelar på Stan Rogers Folk Festival 2006 i Kanada...

Ja, se själva - jag mjuknar - "The Man Who Blew Kisses":


Stan Rogers var ett av de största namnen inom kanadensisk folkmusik. Han dog 1983 men hans minne vidmakthålls alltså genom denna årliga festival i Canso, Nova Scotia. Jag återkommer till släkten Rogers framöver!

Sedan noterar jag med glädje att även Chuck Brodsky på sin hemsida alldeles nyligen börjat använda sig av PodBeans spelar-funktioner som denna blogg gjort läääänge nu...

Hans senaste CD är en live-dubbel-CD - "Two Sets" (2008). "The Man Who Blew Kisses" finns med här - studioversionen finns på CD:n "Tulips For Lunch" (2006).

Här följer ett knippe live-spår - hela CD nr. 2 faktiskt, såsom utlagd på hans hemsida - håll till godo:









God natt - nu är klockan faktiskt snart halv 6...

--Stefan

lördag 28 mars 2009

Dags igen för Boban & Marko Markovic

Missa inte Boban och Marko Markovic på Göta Källare ikväll kl. 21.00!

För ganska precis ett år sedan deltog jag i förberedelserna av ett lite osannolikt projekt. Boban och hans son Marko Markovic var på Sverigeturné. Boban Markovic, som "diskvalificerades" (eller något i den stilen) från de årliga serbiska trubaci-orkester-tävlingarna i Guca för att han var för skicklig - han vann år efter år - hade fått en lucka i sin turnéplan i Sverige.

En kompis till mig, som besitter en sådan där positiv galenskap, passade på att boka honom till sin födelsedagsfest i Vallentuna! Jag deltog i ett antal intensiva förberedelsedagar, och -nätter, med mycket snickrande och tältspännande. Det bjöds, som seden kräver, på helstekt gris. Så plötsligt står han där med sin orkester - i Gunnars vardagsrum - den serbiske livs levande legenden...

Detta är ett amatörklipp från en av gästerna på festen i Vallentuna:


Nu ganska exakt ett år senare är det dags igen - men denna gång har han förpassats till en källare... Inte vilken källare som helst för all del men ändå - Göta Källare! Så, den som har tur och svänger förbi denna blogg under dagen - ta tillfället att lyssna och uppleva det galet intensiva svängröjet ett av balkanvärldens absolut främsta trubaci-brassband levererar!

Från Grekland:


Här är ett av de mest klassiska styckena med gruppen - Otpisani - som finns med på en av de bästa balkanskivorna som getts ut - Boban Makovic - Live in Belgrade. Klippet är från innan sonen Marko började ta mer och mer plats i grupp - gruppen som hans far "skänkte" honom i 18-årspresent:


Det kan vara kul att som jämförelse se samma låt i en senare version från någonstans i världen (misstänker Ungern) - här med Marko i stratosfärstrumpetarform:


Ett till galet klipp från samma konsert - far och son sida vid sida:


Så fann jag ett klipp från Guca-festivalen i Serbien 2006 - samma år jag var där:


De absolut inte kan ikväll, och absolut inte vill missa honom, kan ta sig till Skylten, Linköping, onsdag 1 april, kl 19.00 då de spelar igen!

- Officiell Myspace-sida

--S.