2010.044 - Dagens afrikanska låt - Ray Lema (f. 1946, Kongo-Kinshasa)
Ray Lema var en av de första afrikanska artister jag hört talas om, ja, utöver Miriam Makeba då...
I slutet av 80-talet, då Youssou N'Dour, Salif Keita och Mory Kanté började dyka upp i svensk radio, och mitt intresse väcktes på allvar för att utforska omvärlden utanför västerländsk radio-skvals-terror, dök Ray Lema upp som 4:e afrikanskt musikernamn att hungrigt ta in...
Ray Lema är är egentligen en "udda fågel" i sviten av rumba- och soukous-profiler från Kongo som paraderat i bloggen senaste två veckorna. Han är klassiskt skolad musiker - sångare, kompositör, pianist och gitarrist - och har gjort väldigt mycket olika saker. Exempelvis har han gjort en skiva med en svensk symfoniorkester - måste vara den ende kongolesiske musiker som gjort det...
Som ung arbetade han som pianist på nattklubbar, som studio- och kompmusiker till bl a Tabu Ley Rochereau och Papa Wemba. 1974 blev han satt att sätta samman den första nationella baletten i dåvarande Zaire. 1979 blev han bjuden till USA av Rockefeller Foundation för att studera. När hans debutskiva, Koteja, släpptes av ett franskt skivbolag 1982, valde han att flytta till Europa - först Bryssel, sedan Paris, där han fortfarande bor.
Ray Lema har hittills släppt 18 skivor, och två till är på gång i år.
Han har, sedan han kommit till Frankrike, utöver arbetet med sina egna grupper, producerat andra musiker, komponerat ett flertal soundtracks och samarbetat i olika annorlunda konstellationer. En sådan är det som blev skivan "The Dream of The Gazelle" som kom ut på skivbolaget Erato 1998.
Det var ett stycke han delvis skrev för Sundsvalls Kammarorkester (numera "Nordiska Kammarorkestern"). Första halvan spelades in i Frankrike, och andra halvan arrangerades av Sundsvallsorkesterns dåvarande dirigent Jan Risberg, och spelades in i Tonhallen i Sundsvall.
Han driver också ett projekt kallat "The African University of Music" i Burkina Faso!
Läs mer HÄR!
Ett annat projekt som 1992 blev en skiva är samarbetet med den bulgariske musikprofessorn Kirim Stefanov och kvinnokören "L'Ensemble Pirin'".
Från detta ska vi höra första stycket, "Ponji"; en spännande sammansmältning av bulgariskt och kongolesiskt:
Jag nämnde förut att Ray Lema sjöng på Manu Dibangos skiva "Wakafrika" från 1994 - låten "Homeless"!
Det är kanske dags att ni får höra den versionen nu då:
Andra bekanta namn han samarbetat med på sina skivinspelningar är t ex landsmannen Lokua Kanza och kamerunske basisten Etienne Mbappé!
Hans senaste skiva heter "Paradox" och är med hans African Jazz Trio, bestående av Etienne Mbappe på bas och Francis Lassus på slagverk. Jag har inte hört den, men valda delar finns att avlyssna på hans mycket välutbygda hemsida - här!
De senaste projekten omfattar:
1. Ett samarbete med den brasilianska orkestern "Jazz Sinfônica Orquestra" från São Paulo. Orkesterns ledare valde ut 13 av Ray Lemas kompositioner vilket resulterade i ett slags jazz-symfoni. Detta kommer ut på CD/DVD i mars 2010!
2. Hans jazztrio har byggts ut och kallar sig "Saka Saka orchestra" när de ger ut något som jag tycker verkar riktigt spännande - en 100% afrikansk rumba-CD! Vad som gör det spännande tycker jag är kompetensen i trion - med den som bas hoppas jag på ett "statement" från Ray Lema! Jag är också nyfiken på Ray Lemas angreppsvinkel på rumban, med sin klassiska skolning och jazzerfarenhet. Jag kan inte avgöra om skivan precis släppts eller är försenad - på ett ställe står det att den skulle kommit ut i januari och ett annat senare i vår...
Återkommer i ärendet...
Slutligen - ett prov på hans mer avskalade sida ensam med ett piano - detta stycke finns med i filmen "Sooner or Later" som handlar om honom själv - "Atan'Dele":
På hans hemsida går det att se hela filmen i 6 avsnitt - 52 minuter totalt!
Ett "ps"...
Jag kan inte undanhålla er två "coming stars" från Burundi - Bernard & Alfred som spelar på varsin "Berimbau"! Ray Lema presenterar dessa två grabbar i..., ja, frågan är om båda ens är i tonåren!! Klippet är från 2004.
Med vilken underbar övertygelse och självklarhet de uppträder - obetalbart:
"ds"...
- officiell hemsida
- Myspace-sida med 7 lyssningsbara spår.
- biografi på Radio France International - på engelska.
--S.
Innehåll:
lördag 13 februari 2010
fredag 12 februari 2010
2010.043 - Dagens afrikanska låt - Les Bantous de La Capitale
2010.043 - Dagens afrikanska låt - Les Bantous de La Capitale (Kongo-Brazzaville)
Den 15 augusti 1959 spelade gruppen "Les Bantous de La Capitale" deras första konsert - i Brazzaville!
Nu har vi bytt land, men är ändå kvar i "Kongo" - Kongo-Brazzaville. Huvudstaden Brazzaville ligger på andra sidan Kongofloden från Kinshasa sett, och de båda städerna har kallats "världens närmaste huvudstäder" - ingen annanstans i världen har två länder sina respektive huvudstäder så nära varandra! Om inte européer varit där och dragit ett streck på en karta hade det förstås varit samma stad idag - ungefär som Ungerns Buda och Pest.
Givetvis spelade gruppen i båda länderna, och här har vi ytterligare en grupp som sägs vara "grundarna av den afrikanska rumban"... De är åtminstone en av de mest seglivade grupperna - så sent som 2004 träffades gamla medlemmar för att spela in en reunion-skiva. De två grundarna, saxofonisterna Jean-Serge Essous och Dieudonné "Nino" Malapet var med...
Enligt vad jag läst om gruppen på nätet ska den alltså ha inspirerat Grand Kallés "African Jazz" och Franco Luambos TPOK Jazz, men jag får inte årtalen att stämma... Grand Kallé bildade sin grupp 1953, och Jean-Serge Essous var dessutom med att starta Francos grupp "i mitten av 50-talet"... Jag antar att det var en gemensam korsbefruktande utveckling, och vad som var hönan och ägget är kanske inte så jätteintressant.
Wendo Kolosoy var ju före alla dessa herrar...
Två kända namn som figurerat i Les Bantous de La Capitale är gitarristerna Antoine Nedule Monswet, känd som "Papa Noel" ("Fader Jul"), och Samba Mascott, vilka båda även spelat i Francos TPOK Jazz.
Gruppen genomgick en ordentlig kris 1972 då man förlorade många medlemmar, och verksamheten föll i träda.
Med statlig inblandning skedde en återsamling 1986 - det kanske ger en vink om hur viktig gruppen ansågs vara. Lite fnurra på tråden uppstod mellan de båda grundarna 1988, vilket åter innebar en splittring...
Den senaste återsamlingen och inspelningen 2004 saknade endast en av medlemmarna från 1959. Den mixades 2006 i Paris och gavs ut året efter med titlen "Le Grand Retour" - "Den Stora Återkomsten" eller "Comebacken"...
Här har vi så de omtalade herrarna i modern tid! Om det finns "vänlig musik", så måste man säga att detta är just det!
Det är snyggt, vänligt och varmt... - vad mer kan man begära för att må bra i solen...:
För ett par månader sedan dog den ene av grundarna - Jean-Serge Essous, så gruppens saga är med stor sannolikhet därmed all, men vi kan ändå njuta av några fler klipp från deras "comeback"...
Utan att kunna franska misstänker jag att detta lilla reportage gjort med anledning av skivsläppet 2007 - någon som vill översätta åt mig? Det finns en del härligt spel också - 5.02 in i klippet gör de en så snygg tempoväxling (kanske är det bara jag som roas av sånt):
Från en av deras, som jag misstänker, sista konserter:
- Myspace-sida (här finns 6 låtar för genomlyssning)
- biografi på French-Music.org - Bureau Export
--S.
torsdag 11 februari 2010
2010.042 - Dagens afrikanska låt - Ricardo Lemvo
2010.042 - Dagens afrikanska låt - Ricardo Lemvo (Angola, Kongo-Kinshasa)
Här har vi en man som flyter lite mer fritt mellan genrerna än tidigare kongoleser - afro-kubanskt, kongolesisk soukous, och angolansk "semba" och "kizomba".
Men allt har sin förklaring; Ricardo Lemvos föräldrar kom från Angola, men flyttade till Kongo-Kinshasa innan han föddes.
Som 15-åring flyttade han till USA för studier, och där blev han kvar. Därför har han heller inte spelat med så många musiker från Kongo-Kinshasa, som jag beskrivit att de tidigare soukous-artisterna gjort... Dock framför han gärna en del av Sam Mangwanas repertoar. Även Sam har ju rötter i Angola.
1990 bildade Ricardo sin grupp "Makina Loca", och har nu gett ut 6 skivor, av vilka den senaste, "RETROSPECTIVA", är en sammanfattande "best of"-samling.
En av de största hitlåtarna är "Mambo Yo Yo" - från CD:n med samma namn (1998):
Ricardo Lemwo sjunger på alla möjliga språk - engelska, franska, spanska, portugisiska, lingala och kikongo. Jag måste säga att hans kubansk-inspirerade musik tar en stor plats på hans skivor - och han framför den med stor trovärdighet. Jag har ännu så länge lagt upp endast en låt från den egna samlingen nedan - det kan komma fler de närmaste dagarna.
Först ut är "Amor Matata" från skivan "Ay Valeria!" från 2003 - en låt som utvecklas till en riktig "latinostänkare" med härligt trumpet-röj mot slutet:
- officiell hemsida
- Myspace-sida
- Wikipedia-länk
--S.
Här har vi en man som flyter lite mer fritt mellan genrerna än tidigare kongoleser - afro-kubanskt, kongolesisk soukous, och angolansk "semba" och "kizomba".
Men allt har sin förklaring; Ricardo Lemvos föräldrar kom från Angola, men flyttade till Kongo-Kinshasa innan han föddes.
Som 15-åring flyttade han till USA för studier, och där blev han kvar. Därför har han heller inte spelat med så många musiker från Kongo-Kinshasa, som jag beskrivit att de tidigare soukous-artisterna gjort... Dock framför han gärna en del av Sam Mangwanas repertoar. Även Sam har ju rötter i Angola.
1990 bildade Ricardo sin grupp "Makina Loca", och har nu gett ut 6 skivor, av vilka den senaste, "RETROSPECTIVA", är en sammanfattande "best of"-samling.
En av de största hitlåtarna är "Mambo Yo Yo" - från CD:n med samma namn (1998):
Ricardo Lemwo sjunger på alla möjliga språk - engelska, franska, spanska, portugisiska, lingala och kikongo. Jag måste säga att hans kubansk-inspirerade musik tar en stor plats på hans skivor - och han framför den med stor trovärdighet. Jag har ännu så länge lagt upp endast en låt från den egna samlingen nedan - det kan komma fler de närmaste dagarna.
Först ut är "Amor Matata" från skivan "Ay Valeria!" från 2003 - en låt som utvecklas till en riktig "latinostänkare" med härligt trumpet-röj mot slutet:
- officiell hemsida
- Myspace-sida
- Wikipedia-länk
--S.
onsdag 10 februari 2010
2010.041 - Dagens afrikanska låt - Awilo Longomba
2010.041 - Dagens afrikanska låt - Awilo Longomba (f. ?, Kongo-Kinshasa)
När Franco Luambo (1938 - 1989) startade sin grupp TPOK Jazz blev en man vid namn Vicky Longomba (1932 – 1988) hans leadsångare. Vicky bildade senare en grupp vid namn "Lovy du Zaire" 1971.
Han hade två söner som blev musiker - Lovy och Awilo. Lovy spelade mycket i östra Afrika, ffa Kenya och Tanzania, bl.a. med en populär grupp baserad i Kenya kallad "Super Mazembe". Lovy dog i en bilkrasch i Tanzania 1996.
Hans bror Awilo var trummis i bl.a. Papa Wembas grupp "Viva La Musica". Han blev snabbt känd som en av de skickligaste trummisarna i Frankrike, vilket gav honom chansen att spela med en rad stora namn, tills han bildade sitt eget band 1992 - "La Nouvelle Génération". De gav ut några, för mig, helt obekanta skivor, men lär ha varit uppskattade.
1995 lämnade han både gruppen och trummorna för en solokarriär, med bl.a Sam Mangwanas hjälp. Han fick snabbt framgång, och fick utmärkelsen "Best Central Africa Artist Award" vid "The KORA AWARDS - All Africa Music Awards", både 1996 och 1997. "The Kora Awards" är den första i sitt slag för Afrika, och kommittén har sitt säte i Johannseburg, Sydafrika.
Jag har frustrerande nog inte funnit något födelseår på honom, men Awilo hör till en yngre generation än de andra kongoleser jag skrivit om den senaste tiden.
Det märks om inte annat på denna dansrökare som får bli dagens afrikanska låt - "Carolina":
Förra året vann han dessutom utmärkelsen "BEST SOUKOUS-ENTERTAINER 2009" vid "INTERNATIONAL REGGAE AND WORLD MUSIC AWARDS" i USA.
- biografi på New African Production
- Myspace-sida
--S.
När Franco Luambo (1938 - 1989) startade sin grupp TPOK Jazz blev en man vid namn Vicky Longomba (1932 – 1988) hans leadsångare. Vicky bildade senare en grupp vid namn "Lovy du Zaire" 1971.
Han hade två söner som blev musiker - Lovy och Awilo. Lovy spelade mycket i östra Afrika, ffa Kenya och Tanzania, bl.a. med en populär grupp baserad i Kenya kallad "Super Mazembe". Lovy dog i en bilkrasch i Tanzania 1996.
Hans bror Awilo var trummis i bl.a. Papa Wembas grupp "Viva La Musica". Han blev snabbt känd som en av de skickligaste trummisarna i Frankrike, vilket gav honom chansen att spela med en rad stora namn, tills han bildade sitt eget band 1992 - "La Nouvelle Génération". De gav ut några, för mig, helt obekanta skivor, men lär ha varit uppskattade.
1995 lämnade han både gruppen och trummorna för en solokarriär, med bl.a Sam Mangwanas hjälp. Han fick snabbt framgång, och fick utmärkelsen "Best Central Africa Artist Award" vid "The KORA AWARDS - All Africa Music Awards", både 1996 och 1997. "The Kora Awards" är den första i sitt slag för Afrika, och kommittén har sitt säte i Johannseburg, Sydafrika.
Jag har frustrerande nog inte funnit något födelseår på honom, men Awilo hör till en yngre generation än de andra kongoleser jag skrivit om den senaste tiden.
Det märks om inte annat på denna dansrökare som får bli dagens afrikanska låt - "Carolina":
Förra året vann han dessutom utmärkelsen "BEST SOUKOUS-ENTERTAINER 2009" vid "INTERNATIONAL REGGAE AND WORLD MUSIC AWARDS" i USA.
- biografi på New African Production
- Myspace-sida
--S.
tisdag 9 februari 2010
2010.040 - Dagens afrikanska låt - Kanda Bongo Man
2010.040 - Dagens afrikanska låt - Kanda Bongo Man (f. 1955, Kongo-Kinshasa)
Kanda Bongo Man blev gruppen Orchestra Belle Mambos sångare 1973. Hans första inspirationskälla var Tabu Ley Rochereau.
Sedan gjorde han som så många andra musiker jag skrivit om senaste veckan - nämligen hoppade runt bland landets grupper, men såg Orchestra Belle Mambo som den främsta. Även han verkar, som gårdagens Pépé Kallé, tillskrivas dansformen "kwassa kwassa":s tillblivelse.
1979 flyttade han till Paris, och 1981 spelades hans första soloplatta in, och då använde han sin första grupp till kompmusiker.
Sedan blev Kanda, vad jag förstår, kvar i Europa - idag bor han i Storbritannien - och turnerar fortfarande i Europa och USA. Han spelar fortfarande in och har snart gett ut 20 skivor.
Här har vi honom i en sydafrikanskt klingande låt istället för "soukous-eriet" jag ägnat mig åt i över en vecka nu. Han ser ut som en riktig "Dandy"... Tyvärr vet jag inte vad låten heter:
Här kommer tre spår från egna samlingen - "Billi" och "Malinga" är från en "Best of"-samling och "Balobi" är från skivan med samma namn från 2002:
Så hittade jag "Billi" även i liveutförande på YouTube!
Det kan vara kul att jämföra - mycket nöje:
Två långa live-klipp med dansuppvisningar: klipp 1 klipp 2
- Wikipedia-länk
--S.
Kanda Bongo Man blev gruppen Orchestra Belle Mambos sångare 1973. Hans första inspirationskälla var Tabu Ley Rochereau.
Sedan gjorde han som så många andra musiker jag skrivit om senaste veckan - nämligen hoppade runt bland landets grupper, men såg Orchestra Belle Mambo som den främsta. Även han verkar, som gårdagens Pépé Kallé, tillskrivas dansformen "kwassa kwassa":s tillblivelse.
1979 flyttade han till Paris, och 1981 spelades hans första soloplatta in, och då använde han sin första grupp till kompmusiker.
Sedan blev Kanda, vad jag förstår, kvar i Europa - idag bor han i Storbritannien - och turnerar fortfarande i Europa och USA. Han spelar fortfarande in och har snart gett ut 20 skivor.
Här har vi honom i en sydafrikanskt klingande låt istället för "soukous-eriet" jag ägnat mig åt i över en vecka nu. Han ser ut som en riktig "Dandy"... Tyvärr vet jag inte vad låten heter:
Här kommer tre spår från egna samlingen - "Billi" och "Malinga" är från en "Best of"-samling och "Balobi" är från skivan med samma namn från 2002:
Så hittade jag "Billi" även i liveutförande på YouTube!
Det kan vara kul att jämföra - mycket nöje:
Två långa live-klipp med dansuppvisningar: klipp 1 klipp 2
- Wikipedia-länk
--S.
måndag 8 februari 2010
2010.039 - Dagens afrikanska låt - Pépé Kallé
2010.039 - Dagens afrikanska låt - Pépé Kallé (30 november 1951 – 28 november 1998, Kongo-Kinshasa)
Denne man var en uppenbarelse man tydligen inte glömde när man sett honom - 190cm lång och 136 kg tung, med ett väldigt utspel på scenen och sin rösts mångoktaviga omfång. Han fick smeknamn som "Elefanten av afrikansk musik" och "La Bombe Atomique"...
Han började sin karriär endera i en 70-tals grupp kallad "Bella Bella" eller Grand Kalles "African Jazz", beroende på vilken av nedanstående angivna biografiska länkar man vill tro på...
Hursomhelst blev han efter detta leadsångare i Nyboma Mwan'didos grupp "Lipua Lipua", där han stannade till 1972 då han bildade sin första egna grupp "Empire Bakuba".
Empire Bakuba skulle sedan bli hans grupp livet ut. Han gjorde under årens lopp ett antal samarbeten utanför den, men hade den kvar till sin död 1998. Gruppen blev på deras tioårsdag 1982 framröstade som landets främsta. Endast gruppen Zaiko Langa Langa kunde då mäta sig med dem i popularitet.
Gruppen tillskrivs också skapandet av en ny dans på 80-talet kallad kwassa kwassa. Hur skild den egentligen är från soukoussen, och om "soukous" egentligen är en egen dans likväl som en musikstil, har jag ingen större aning om - framförallt då det tydligen av vissa anses vara samma sak... Jag blev inte klokare av att läsa om det på nätet - möjligen är idag "kwassa kwassa" dansen man dansar till musikstilen "soukous"...
Första hälften av 80-talet var gruppens mest kreativa period med en skivsläppsfrekvens på 4 plattor om året. Vid 90-talets början hade gruppen blivit något av en cirkusakt, bl a med en dansande dvärg. 1998 dog Pépé Kallé i hjärtinfarkt...
Jag har valt fem låtar - ett urval är alltid ett urval - hade jag haft en vecka på mig hade det varit enklare men fem låtar hoppas jag ska väcka er nyfikenhet på denne, ur flera perspektiv, jätte!
Fyra av spåren är från 1991 års platta "Gerant", som jag tror är en av hans bästa (utan att ha hört hans hela produktion). "Zouk Zouk" däremot kommer från "Hommage à Emoro" från 1992:
Ett kul "party-på-stan-klipp" på denna länk - möjligheten att "bädda in" i andra hemsidor är inaktiverad för detta klipp!
Den dvärgväxte dansarens namn var Emoro. Tycka vad man vill om hur han användes i gruppen, men uppskattad var han. Han dog redan 1992, under en resa till Botswana.
Den som lagt ut följande klipp har kallat det för "Emoros sista", men konserten ägde rum i Zambia, så antagligen fortsatte turnén därefter vidare söderut till grannlandet Botswana:
Här är slutligen ett informativt YouTube-klipp om "kwassa kwassa", och en möjlighet att se en del av "dubbelakten jätte-dvärg":
- Wikipedia-länk
- biografi på Afropop.org
--S.
Denne man var en uppenbarelse man tydligen inte glömde när man sett honom - 190cm lång och 136 kg tung, med ett väldigt utspel på scenen och sin rösts mångoktaviga omfång. Han fick smeknamn som "Elefanten av afrikansk musik" och "La Bombe Atomique"...
Han började sin karriär endera i en 70-tals grupp kallad "Bella Bella" eller Grand Kalles "African Jazz", beroende på vilken av nedanstående angivna biografiska länkar man vill tro på...
Hursomhelst blev han efter detta leadsångare i Nyboma Mwan'didos grupp "Lipua Lipua", där han stannade till 1972 då han bildade sin första egna grupp "Empire Bakuba".
Empire Bakuba skulle sedan bli hans grupp livet ut. Han gjorde under årens lopp ett antal samarbeten utanför den, men hade den kvar till sin död 1998. Gruppen blev på deras tioårsdag 1982 framröstade som landets främsta. Endast gruppen Zaiko Langa Langa kunde då mäta sig med dem i popularitet.
Gruppen tillskrivs också skapandet av en ny dans på 80-talet kallad kwassa kwassa. Hur skild den egentligen är från soukoussen, och om "soukous" egentligen är en egen dans likväl som en musikstil, har jag ingen större aning om - framförallt då det tydligen av vissa anses vara samma sak... Jag blev inte klokare av att läsa om det på nätet - möjligen är idag "kwassa kwassa" dansen man dansar till musikstilen "soukous"...
Första hälften av 80-talet var gruppens mest kreativa period med en skivsläppsfrekvens på 4 plattor om året. Vid 90-talets början hade gruppen blivit något av en cirkusakt, bl a med en dansande dvärg. 1998 dog Pépé Kallé i hjärtinfarkt...
Jag har valt fem låtar - ett urval är alltid ett urval - hade jag haft en vecka på mig hade det varit enklare men fem låtar hoppas jag ska väcka er nyfikenhet på denne, ur flera perspektiv, jätte!
Fyra av spåren är från 1991 års platta "Gerant", som jag tror är en av hans bästa (utan att ha hört hans hela produktion). "Zouk Zouk" däremot kommer från "Hommage à Emoro" från 1992:
Ett kul "party-på-stan-klipp" på denna länk - möjligheten att "bädda in" i andra hemsidor är inaktiverad för detta klipp!
Den dvärgväxte dansarens namn var Emoro. Tycka vad man vill om hur han användes i gruppen, men uppskattad var han. Han dog redan 1992, under en resa till Botswana.
Den som lagt ut följande klipp har kallat det för "Emoros sista", men konserten ägde rum i Zambia, så antagligen fortsatte turnén därefter vidare söderut till grannlandet Botswana:
Här är slutligen ett informativt YouTube-klipp om "kwassa kwassa", och en möjlighet att se en del av "dubbelakten jätte-dvärg":
- Wikipedia-länk
- biografi på Afropop.org
--S.
söndag 7 februari 2010
2010.038 - Dagens afrikanska låt - Wendo Kolosoy
2010.038 - Dagens afrikanska låt - Wendo Kolosoy (25 april 1925 - 28 juli 2008, Kongo-Kinshasa)
En musikhistorisk beskrivning av Kongo-Kinshasa är inte fullständig om den inte innehåller namnet Antoine Wendo Kolosoy. Inte ens då kanske, men han var en av de som brukar tillskrivas tillblivelsen av den afrikanska rumban med epitetet "Soukousens Fader".
Han gjorde inga mängder med skivor, vad jag kunnat hitta info om på Internet, men han var före de flesta. När Joseph "Grand Kalle" Kabasele startade sitt African Jazz 1953, hade Wendo varit igång sedan mitten av 40-talet med sin grupp "Victoria Bakolo Miziki".
Han arbetade som färjekarl och båtmekaniker på Kongofloden, och underhöll resenärerna på de långa resorna. Han livnärde sig också periodvis som boxare - något som tog honom ändå till Dakar i Senegal. På en av alla resorna med ångbåtarna mellan Dakar och Leopoldville stötte han av en händelse på en grekisk affärsman med ett skivbolag, "Ngoma", för vilket han gjorde sin första inspelning 1947.
---
Hur kom då den kubanska rumban in i dessa delar av Afrika - en fråga som varit utan svar hittills i bloggen!?!
Jo, den inhemska musiken hade inget utrymme i det koloniala Kongo - åtminstone inte i städerna, och åtminstone inte i de lokala radiostationer som fanns redan på 30- och 40-talet. Istället importerades en hel del 78-varvare, och en musikstil som både kosmopolitiska européer och kongolesisk ursprungsbefolkning kunde uppskatta var just den kubanska rumban, men även cha-chan, beguine och tangon. Här har vi nog nyckeln till succén - när så rumban anammades av vissa lokala musiker, och de fick möjlighet att spela in sin musik, och dessutom fick den spelad i radio, var framgångarna kanske inte så förvånande.
---
Jag ska inte trötta ut vare sig mig själv eller er med att översätta/sammanfatta biografier om Wendy Kolosoys liv. Jag rekommenderar istället en mycket bra biografi på engelska Wikipedia!
Jag vill bara nämna att diktatortiden under Mobutu var av ondo även för honom, och till slut försvann han från scener och strålkastarljus.
Kongo-Kinshasa har ett folk som lidit fruktansvärt under många årtionden. En siffra som nämnts på dödsoffer under oroligheter och inbördeskrig i landet är helt otroliga 4 miljoner, och ännu idag är det inte lugnt! De senaste dagarnas nyhetssändingar talar om fortsatta massvåldtäkter av kvinnor - t o m från soldater i närvarande FN-trupper!
När Wendo Kolosoy så "återupptäcktes" 1997 var det en tiggare som gavs sin värdighet tillbaka...
Här kommer några smakprov på Wendy Kolosoy - från den egna samlingen:
Först ut är hans första internationella hit från 1948, "Marie-Louise", men här i en nyinspelning från 2007 - året innan han dog:
Låten finns med på soundtracket till dokumentären om hans liv, "On the Rumba River" från 2007, av Jacques Sarasin. Filmen släpptes som DVD 2008! En recension finns på Cinematica Online!
Sedan kommer här tre spår från hans skiva "Amba" från 1999:
- 01 - Victoria Apiki Dalapo
- 06 - Toko Wela Wela
- 09 - Bisse Bintsie
- Wikipedia-länk
- biografi på engelska från boken "Terre de la chanson , La musique congolaise hier et aujourd’hui"
- intervju på Afropop Worldwide från 2002.
-- S.
En musikhistorisk beskrivning av Kongo-Kinshasa är inte fullständig om den inte innehåller namnet Antoine Wendo Kolosoy. Inte ens då kanske, men han var en av de som brukar tillskrivas tillblivelsen av den afrikanska rumban med epitetet "Soukousens Fader".
Han gjorde inga mängder med skivor, vad jag kunnat hitta info om på Internet, men han var före de flesta. När Joseph "Grand Kalle" Kabasele startade sitt African Jazz 1953, hade Wendo varit igång sedan mitten av 40-talet med sin grupp "Victoria Bakolo Miziki".
Han arbetade som färjekarl och båtmekaniker på Kongofloden, och underhöll resenärerna på de långa resorna. Han livnärde sig också periodvis som boxare - något som tog honom ändå till Dakar i Senegal. På en av alla resorna med ångbåtarna mellan Dakar och Leopoldville stötte han av en händelse på en grekisk affärsman med ett skivbolag, "Ngoma", för vilket han gjorde sin första inspelning 1947.
---
Hur kom då den kubanska rumban in i dessa delar av Afrika - en fråga som varit utan svar hittills i bloggen!?!
Jo, den inhemska musiken hade inget utrymme i det koloniala Kongo - åtminstone inte i städerna, och åtminstone inte i de lokala radiostationer som fanns redan på 30- och 40-talet. Istället importerades en hel del 78-varvare, och en musikstil som både kosmopolitiska européer och kongolesisk ursprungsbefolkning kunde uppskatta var just den kubanska rumban, men även cha-chan, beguine och tangon. Här har vi nog nyckeln till succén - när så rumban anammades av vissa lokala musiker, och de fick möjlighet att spela in sin musik, och dessutom fick den spelad i radio, var framgångarna kanske inte så förvånande.
---
Jag ska inte trötta ut vare sig mig själv eller er med att översätta/sammanfatta biografier om Wendy Kolosoys liv. Jag rekommenderar istället en mycket bra biografi på engelska Wikipedia!
Jag vill bara nämna att diktatortiden under Mobutu var av ondo även för honom, och till slut försvann han från scener och strålkastarljus.
Kongo-Kinshasa har ett folk som lidit fruktansvärt under många årtionden. En siffra som nämnts på dödsoffer under oroligheter och inbördeskrig i landet är helt otroliga 4 miljoner, och ännu idag är det inte lugnt! De senaste dagarnas nyhetssändingar talar om fortsatta massvåldtäkter av kvinnor - t o m från soldater i närvarande FN-trupper!
När Wendo Kolosoy så "återupptäcktes" 1997 var det en tiggare som gavs sin värdighet tillbaka...
Här kommer några smakprov på Wendy Kolosoy - från den egna samlingen:
Först ut är hans första internationella hit från 1948, "Marie-Louise", men här i en nyinspelning från 2007 - året innan han dog:
Låten finns med på soundtracket till dokumentären om hans liv, "On the Rumba River" från 2007, av Jacques Sarasin. Filmen släpptes som DVD 2008! En recension finns på Cinematica Online!
Sedan kommer här tre spår från hans skiva "Amba" från 1999:
- 01 - Victoria Apiki Dalapo
- 06 - Toko Wela Wela
- 09 - Bisse Bintsie
- Wikipedia-länk
- biografi på engelska från boken "Terre de la chanson , La musique congolaise hier et aujourd’hui"
- intervju på Afropop Worldwide från 2002.
-- S.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)