2010.023 - Dagens afrikanska låt - Henri Dikongué

2010.023 - Dagens afrikanska låt - Henri Dikongué (f. 1967, Kamerun)

Bryskt lämnar vi Mali återigen - denna gång för Kamerun, och vi kommer att stanna här några dagar!

Henri Dikongués andra skiva "C'est La Vie" (1997) tycker jag är en av de mest förbisedda afrikanska skivorna. Skivan har nämligen inte en enda dålig låt! Tyvärr är inte hans övriga tre lika lysande.

Här kommer, inte titelspåret, utan "Ndola'su" från nämnda skiva:


Han är utbildad klassisk gitarrist i Paris, och representerar stilmässigt en annan sida av Kamerun än Makossan som normalt brukar vara vad som hittar ut i omvärlden. Han är mer avskalad och har ofta ett lite elegantare sväng.

För att förhoppningsvis styrka mitt påstående kommer här fler spår från "C'Est La Vie":


- officiell hemsida
- Myspace-sida
- biografi på Wikipedia

--S.

2010.022 - Dagens afrikanska låt - Mama Sissoko

2010.022 - Dagens afrikanska låt - Mama Sissoko
(f. 1949, Mali)

Tillbaks i Mali - lätt hänt! Mali har ett fantastiskt musikliv!

Mama Sissoko är en mogen herre, men har endast släppt två soloalster på CD:

1997 - "Amours Jarabi".

2001 - "Soleil De Minuit".

Från den andra har jag valt "Safiatou" - en livsglad afropopshistoria som även hittat sin väg in i ett par samlingsplattor:


Jag fann endast två klipp på YouTube med honom - tur att det var en av hans bästa låtar! Båda skivorna är avskalade med inte mycket mer än stundtals vokal backning, kompgitarr, bas, och slagverk, och fokus ligger på hans småjazziga gitarrspel och sång. Två feelgood-plattor som spänner från kubansk rumba till mer traditionellt västafrikanskt småsväng.

Mama är som ni märkt en man, namnet till trots - han föddes in i en griotsläkt - en av de största - Sissoko, men han är långt ifrån endast traditionell i sitt musikanteri.

I samband med Malis självständighet 1961 tog han värvning i armén. Tvärtemot vad man kan tro hade det positiva effekter på hans musikutövande. Han blev t o m uppmuntrad att starta ett band inom det militära med alla kostnader betalda - även statligt arrangerade konserter. Snart togs han även upp i "Orchestre Nacional de Bamako". Efter att han slutade i armén 1970 spelade han med flera olika band - 1974 började han i "Super Biton de Ségou" där han blev kvar i 10 år. Gruppen var en av alla "identitetssökande grupper" som uppstod i kölvattnet av många afrikanska länders självständigheter. Istället för att exempelvis kopiera kubansk musik som varit vanligt tidigare sökte man nya vägar genom att söka i de egna traditionerna.

Mama Sissokos första försök som soloartist var en kassett-inspelning 1991 - "Narena". Om det vet jag inget - annat än att "Narena" är ett av spåren på första CD:n "Jarabi Amours"! Tydligen är han en musiker som skyndar långsamt, men nog borde det vara dags för en uppföljning snart...

- Biografi på Tinder Records (i PDF-format)

--S.

Kate McGarrigle död

Kate McGarrigle - 1946 – 2010

Den kanadensiska folkmusiksångerskan Kate McGarrigle, som tillsammans med singer/songwritern Loudon Wainwright III fick musikerbarnen Rufus och Martha Wainwright, dog den 18 januari i cancer 63 år gammal i sitt hem i Montreal efter fyra års kamp mot sjukdomen. Hon blev, tillsammans med sin syster Anna, känd som folkmusikduon Kate & Anna McGarrigle eller McGarrigle Sisters redan i början av 70-talet.



Här framför de "Goin' Back To Harlan":


De sjöng både på engelska och franska - "Petite Annonce":


- Dödsruna på Washington Post

- officiell hemsida

--S.

2010.021 - Dagens afrikanska låt - Juldeh Camara

2010.021 - Dagens afrikanska låt - Juldeh Camara (f. 1966, Gambia)

Vi har "äntligen" lyckats lämna Mali...

Gitarristen (och sångaren) Justin Adams (Tinariwens producent) och gambianske sångaren och riti-spelaren Juldeh Camara har gjort två skivor tillsammans - den första - "Soul Science" - kom ut 2007, och uppföljaren "Tell No Lies" kom förra året - enligt min mening en av förra årets bästa!

Första gången jag såg och hörde en del av samarbetet tänkte jag "- Vad är det där för tråk-tomte, vem tror han att han är - en ny Ry Cooder, som ska "upptäcka" nya västafrikanska artister åt oss?!?".

Första skivan gick mig lite förbi i musikbruset jag omger mig med - kanske pga nyss nämnda tanke - men när jag hörde den andra CD:n...!

Jag tar tillbaks allt, och inser att jag förhastade mig - jag kapitulerar inför Justins lyhörda och inkännande gitarrspel, och inser att han har ett äkta intresse för den västafrikanska musiken. Men stor finkänslighet anpassar han sig följsamt, växlar mellan elförstärkt och akustiskt - allt utifrån vad stunden kräver. Han breddar färgpaletten så västerländska ovana öron lättare kan ta till sig afrobluesen, om vi efter ett tag överhuvudtaget tänker på att han "är där"...

Och vem är Juldeh Camara då?

Jo, en av de främsta på sitt instrument, och stammar från Fulani, ett ursprungligen nomadiserande folk. Ska man uttala den ensträngade fiolen "riti" (som är på Wolof) på Fulani blir det "nyanyeru".

Hans samarbete med Justin är inte hans första utomafrikanska - han producerades redan 1990 av Bill Laswell och Foday Musa Suso när han medverkade på samlingsskivan "Mandinka & Fula Music of the Gambia". Fler utomafrikanska samarbeten under årens lopp inkluderar exempelvis norske gitarristen Knut Reiersrud, afroamerikanska vokalgruppen Blind Boys of Alabama och engelska R'n'B-sångerskan Dee Ellington.

På hemmaplan har han utöver att spela rent traditionell musik exempelvis varit medlem i det idag 30-åriga bandet Ifang Bondi, och spelat i senegalesen Seckou Keitas kvartett.

Men här är iallafall ett klipp från samarbetet med Justin Adams - "Ya Ta Kaaya" som är första spåret på första CD:n "Soul Science" (2007):


Den tredje figuren i detta samarbete är Salah Dawson Miller på olika percussiviteter...

- Juldeh Camaras Myspace-sida
- Justin Adams' Myspace-sida
- samlade pressklipp på Independent Records Ltd

--S.

2010.020 - Dagens afrikanska låt - Tinariwen

2010.020 - Dagens afrikanska låt - Tinariwen ("Mali")

Gårdagens Amadou & Mariam har deltagit i den legendariska ökenfestivalen i oas-staden Essakane som ligger 6,5 mil norr om Timbuktu i Mali. Den har redan blivit både dokumentärer och flera kompilerings-skivor - officiell hemsida!

Ett vanligt inslag på dessa konserter är de tuaregiska artister och band som finns i området, och det är ett stort upptagningsområde - utöver norra Mali även Mauretanien, Västsahara, Marocko, Algeriet Tchad, Libyen och Niger. I år hölls den den 7-9 januari - så ni har precis missat den!

Ett av de allra mest mytomspunna banden är det "nordmaliska" Tinariwen och en av orsakerna till att festivalen blev av överhuvudtaget. Deras historia är en rörig sådan med inslag av uppror, fördrivningar, torka, svält och arbetslöshet, värvning i libyska armén, och ett avslutande 6 månaders tuaregiskt uppror i norra Mali 1991. Läs "hela historien" på deras officiella hemsida - den rekommenderas!

Det är alltså "äkta vara" det handlar om här - åtminstone gruppens grundare - Ibrahim Ag Alhabib - har "upplevt allt" - inklusive mordet på sin egen far... Gruppen blev legendariska över de stora nomadiserade områdena i västra Sahara, och gruppens medlemmar var ofta spridda över stora avstånd - det var nästan som att de var en "rörelse" mer än en egentlig grupp. Vad som gjorde de unika var att de skrev eget nytt material istället för att föra de gamla historierna vidare.

Men kända utanför Afrika blev de inte förrän den franska gruppen Lo'Jo visade intresse av att samarbeta, och reste till Mali för att delta på en festival 1998. Det var nu idén om ökenfestivalen dök upp - i samtalet mellan medlemmarna i de båda grupperna - initialt till synes ett vansinnesprojekt, men i januari 2001 genomfördes den första ökenfestivalen och Tinariwen var de stora stjärnorna.

Sedan gick det fort - internationella konsertförfrågningar kom och innan året var över hade deras första skiva - "Radio Tisdas Sessions" - hittat ut på den internationella marknaden! Ljudtekniner var Justin Adams (Robert Plants gitarrist) och Jean-Paul Romann (gruppen Lo´Jos ljudtekniker). Förra året släpptes deras senaste - "Imidiwan" - ungefär 700 konserter senare...

Vad väljer man då för klipp - jo det här - från 2007 års cd (den tredje) "Aman Iman (Water Is Life)" - "Matadjem Yinmixan":


En stor bonus för den intresserade följer nu - först ett möte mellan en beundrande Carlos Santana och Tinariwen på Montreux Jazz Festival. Ljudet "klipper" i klippet ibland, men det får man bortse från - ett intressant möte är det - låten är titelspåret från deras andra cd från 2004 - "Amassakoul":


Sedan - en tvådelat dokumentär om gruppen. Den som leder oss genom dokumentären är Steve Chandra Savale från Asian Dub Foundation:




- officiell hemsida
- Myspace-sida med 5 lyssningsbara spår!

--S.

1000 låtar!

1000 låtar på Internetradions spellista passerades i och med arbetet med Amadou & Mariam-inlägget! Det har länge varit en lite magisk gräns, alla låtar är ju "handplockade", så det har tagit ett år och två månader att komma hit. Jag kanske lägger ut en lista så småningom med alla artister som finns representerade - men det får ske i mån av tid...

Jag hoppas urvalet uppskattas!

Till Eder musikaliska (hoppas jag ni upplever) tjänst!

--Stefan

2010.019 - Dagens afrikanska låt - Amadou & Mariam

2010.019 - Dagens afrikanska låt - Amadou & Mariam (f. 1954 & 1958, Mali)

Amadou Bagayoko (sång och gitarr) & Mariam Doumbia (sång) är de två största namnen som först gått på och sedan även undervisat på Malis institut för unga blinda. De är kända som "Det blinda paret från Mali". Det är alltså samma institut som gårdagens Idrissa Soumaoro undervisade på i 18 år. En annan beröringspunkt är att även Amadou fick sin musikaliska träning i den legendariska gruppen Les Ambassadeurs.

Paret, som har blivit ordentligt hypade senaste åren, var på turné i Sverige både 2008 och 2009. De kör en ganska rätfram Mali-blues, med en ganska västerlänskt rockig prägel, med ofta förhållandevis enkla melodier, men med en direkthet som fungerar bra live.

Amadou förlorade synen som 13-åring och Mariam som 6-åring. De träffades som sagt på ovan nämnda skola/institut - detta var 1975. Amadou spelade med Les Ambassadeurs mellan 1974 - 1980. De gifte sig 1980, och började samma år uppträda tillsammans på allvar.

Pga dåliga inspelningsmöjligheter i Bamako flyttade de 1986 till Elfenbenskusten. Där spelade de in sina två första kassetter med hjälp av den nigerianske producenten Maïkano. Dessa kom ut 1989. Det var nu de blev kända som "Det blinda paret från Mali". Med samma producent följdes framgångarna upp med ytterligare två kasetter 1991. Samma år återvände de till Bamako där de 1993 spelade in sin första kassett för hemlandets publik - fortfarande med samme producent!

Men de siktade snart på en världslansering och efter en inspelning i Paris 1994 som aldrig släpptes intenationellt gjorde de ett nytt försök 1997, vilket äntligen blev deras första internationella CD-släpp, 1998 - "Sou Ni Tilé" ("Natt och Dag") - och resten är historia som man säger... Sedan dess har de gjort ytteligare 8 album - varav ett är en "best of"-historia... Senaste CD:n kom förra året kallad "The Magic Couple"!

Så till dagens klipp - "Je Pense A Toi" - första spåret från debut-CD:n "Sou Ni Tile":


- officiell hemsida - på franska
- Myspace-sida - ytterligare 6 låtar för lyssning!
- Wikipedia-länk
- biografisk artikel på The Independent
- biografi på Radio France International på engelska - den mest omfattande biografin jag funnit över gruppen.

--S.

2010.018 - Dagens afrikanska låt - Idrissa Soumaoro

2010.018 - Dagens afrikanska låt - Idrissa Soumaoro (Mali)

Ja, jag har svårt att slita mig från Mali - vi blir kvar ett tag till.

Idrissa Soumaoro - gitarrist, pianist, kamelen n’goni-spelare, arrangör och kompositör OCH 18 år som musiklärare för blinda - har varit en frivillig bakgrundsfigur i många år. 2003 kom dock hans debut som soloartist, och hans enda CD hittills - "Köte"!

Jag har inte hittat någon ålder på honom, men han var uppenbarligen med redan på 70-talet, och då i en av de främsta grupperna i Mali - Les Ambassadeurs. Salif Keita figurerade där från 1972 - två år efter att gruppen bildats. Han kom innan dess från "Super Rail Band" där en annan legendarisk artist huserade - Mory Kanté - till och från kanske ska sägas för båda dessa, eftersom båda sedermera kom igång med egna fantastiska internationella karriärer.

Inslagen i dessa båda band av kubanska rytmer var uppenbara på den tiden. Användandet av blåssektion bidrog också till det latinamerikanska intrycket, men mer om dessa musikhistoriskt viktiga band längre fram. Den som vill fördjupa sig i denna ganska röriga historia redan nu rekommenderas denna länk! Många intressanta vokalister - både manliga och kvinnliga - och musiker har passerat revy under åren.

Här kommer så det enda videoklipp jag fann på YouTube med Idrissa Soumaoro från hans hittills enda skiva "Köte". Men det är inget dåligt val - "M'ba Den Ou":


"Köte" är annars fylld av bluesiga toner med smakfulla munspelsinslag... Flera av låtarna ligger på spellistan i Internetradion!

- biografi på Wrasse Records
- biografi på www.Mali-music.com

--S.

2010.017 - Dagens afrikanska låt - Issa Bagayogo

2010.017 - Dagens afrikanska låt - Issa Bagayogo (f. 1961, Mali)

Ytterligare en Mali-man ska vi beta av innan vi söker oss vidare på kontinenten...

Issa Bagayogo har släppt fyra skivor från 1999 till nu. Han är bondsonen som tog sig till Bamako för att spela in kassetter. Lyckan lät vänta på sig, och under tiden försörjde han sig som busschaufför. Det släppte när han träffade den franske ljudteknikern, Yves Wernert, som han arbetat med sedan dess. Issa har jobbat en del med techno-trumm-programmeringar, som var en ny företeelse i Mali 1999 - det var det som verkade innebära hans genombrott. Han spelar en rad lokala instrument, bl.a. "Kémélé n'goni" eller "Kamalen koni" - bilden till höger - klicka på den för mer info!

Låten jag valde är från skivan "Timbuktu" från 2001. "Toroya" heter vilket tydligen betyder "lidande" och är inte alls en afro-techno-dans-låt - utan har ett mycket mer eftertänksamt tonläge. Faktum är att större delen av skivan känns förhållandevis traditionell för en man som fått smeknamnet "Techno-Issa"...


Jag fann en engelsk översättning av den - hoppas den är korrekt:

Toroya - Suffering

You only get out what you put in,
only work frees a person,
So, it is worth paying tribute,
to Malian artists,
to Malian youths,
to Malian women,
to Malian men who strive to improve their living condition

You only get out what you put in,
Work takes away from us vice, need and worries

You only get out what you put in,
let's pay tribute,
to the youths of Wassoulou,
to the youths of Karadougou,
to the youths of Briko,
to the youths of Ganadougou

You only get out what you put in,
welcome Moussa Koné,
welcome my charming guitarist Boua,
welcome Sidibé Mamou,
welcome Issa from Korin

A restless worker is always rewarded,
you only get out what you put in,
the sun shines again after the rain

- officeill hemsida
- Myspace-sida
- Biografi på African Musicians Profiles

--S.