1994 var hon i Sverige under en norden-turné - annars tror jag inte hon har nämnts eller spelats i vårt land särskilt mycket...Stella Rambisai Chiweshe har nämnts som en av de som inspirerats av Thomas Mapfumo. På sätt och vis hade hon det tuffare än Thomas Mapfumo eftersom hon var kvinna. Mbiran var förbjuden som ett djävulens instrument under det brittiska koloniala styrets sista år vid makten. Dessutom hade hon landsmän emot sig eftersom kvinnor inte skulle spela mbira.
Liksom Mapfumo är även hon av folk- och språkgruppen "Shona". Hon är mer traditionell i sitt uttryck än vad han är, vilket har varit ett hinder för mig när jag lyssnat på henne, men efter en andra genomlyssning började musiken "fästa" i medvetandet. Mbiran änvänds traditionellt vid olika ceremonier, där musikern spelar korta repetetiva fraser, inte så olikt tanzaniern Hukwe Zawosés musik egentligen, som jag skrev om för ett par veckor sedan.
Jag har plockat ut tre spår från hennes skiva "Talking Mbira" från 2002 - först en snabb med fullt band - "Chachimurenga". Vi hör inte så mycket av mbiran här, mest marimba, men väl ett härligt driv - framför allt i trumspelet, som är väldigt snarlikt det hos Tomas Mapfumos band, med intensivt fokus på omväxlande öppen och stängd hi-hat! Sedan ett a capella-stycke, "Paite Rima", och sist ett suggestivt med mbiran i huvudrollen - "Ndabaiwa":
- officiell hemsida
- artikel om "Afrikas kvinnliga rebeller" - musiktidskriften LIRA.
- skivbolaget Piranhas presentation av henne
- Wikipedia
--S.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar