Förra året var ett förhållandevis gott singer/songwriter-år för mig, vilket jag ska återkomma till i maj, men först ska vi åka två veckor till Malaga - åter 10 maj - för lite avkoppling.
Jag har alltför ofta sett mina favoriter inom singer/songwriter-facket gå och dö innan de fått, i mina ögon, tillräcklig uppmärksamhet för den innerlighet de förmedlar i ofta extremt avskalad musikdräkt. En herre som har denna förmåga, som fortfarande är vid liv, men som 2011 drabbades av cancer och tvingats opereras men nu verkar vara på väg att återhämta sig, är Jesse Winchester.
Jag vill låta honom dela med sig av sin värme under den tid vi är bortresta. Jag hoppas våren hunnit komma på allvar när vi är tillbaks, men i brist på vädervärme kommer här en av de få i världen som knäcker sina medmusikanter på scenen med mänsklig sådan - med bara lite mer än en viskning....
Jesse Winchester med "Sham-A-Ling-Dong-Ding":
--S.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar