Jag fick en påringning för en dryg vecka sedan om att medverka som tuba-spelande trivselförhöjande faktor i en brassextett utanför Grand Hotel i Stockholm efter att Polar Music Prize-ceremonin avslutats i Konserthuset imorgon (måndag 31 augusti).
Vem kunde tacka nej till det!?!
Vi ska underhålla de prominenta gästerna utanför huvudentrén till Grand Hotel när de återvänder från prisutdelningen, så, ok, det är inte bara Peter Gabriel som kommer att höra mig och mina fem medmusikanter, men det är för min del oerhört roligt att just han fått priset i år. Hans lista av världsmusikaliska samarbeten kan göras lång, för att inte tala om hans roll i etablerandet av skivbolaget Real World Records!!!
De flesta vet väl storyn bakom Polar Music Prize (länk ovan annars) och vet då också att det varje år finns en pristagare även inom den "seriösa" musiken, och i år är det den venezuelanske dirigenten och kompositören José Antonio Abreu som gjort en fantastisk insats för venezuelanska barn genom att ge dem möjlighet att lära sig spela instrument.
För ett fan till Larry Jon Wilson (vilket det ej finns så många i Sverige) är det "godis" att hitta nya intervjuer med honom!
Det dyker inte upp varje dag heller... Dessutom ges det här verkligen utrymme för samtal. LJW verkar inte vara svårintervjuad, utan han talar på öppenhjärtligt om det mesta, historieberättare som han ju är. Vad jag gillade med denna intervju var att den verkligen gav nya fakta om en av den amerikanska singer-songwriter-traditionens största doldisar, som varit borta från skivindustrin i 28 år, och som gjorde en opretentiös comeback förra året!
Intervjun publicerades den 15 juli i år på den oberoende countrymusik-bloggen, med det lite udda namnet, "The 9513 - Country Music Blog"
Ett av sommarens fynd för mig är den korsikanska manliga vokalensemblen A Filetta!
Jag nämnde tidigare i bloggen att italienska ön Sardinien hade en väldigt speciell polyfonisk vokaltradition med rötter från medeltid. Nu inser jag till min nyfikna glädje att franska Korsika har detsamma... "A Filetta" betyder tydligen ormbunke på "Korsikanska". Trots att ön är en del av Frankrike anser tydligen de flesta lingvister att korsikanskan är en dialekt av italienskan som ligger närmast dialekterna i Toscana - mer på Wikipedia!
Följande engelska presentation av gruppen fann jag på deras myspace-sida: Standing close together, watching, sensing, their voices resonate. Finding the right balance, multiplying in intensity, they become one instrument, evoking centuries of polyphonic echoes across the Corsican landscape. A Filetta was founded in 1978 by the 13-year-old Jean-Claude Acquaviva and they have been bringing the passion, emotional fervour and beauty of this art to audiences around the world ever since. Like the fern from which they take their name, A Filetta are deeply rooted in the Corsican soil. Folk song and sacred hymns are part of their repertoire but with original compositions, film soundtracks, dance, theatre and opera collaborations, they are constantly carrying the traditions forward. In Corsica, when someone leaves the island and forgets his roots they say "S'e' scurdatu di a filetta" (he has forgotten the fern). You'll never forget A Filetta.
...och med denna långa introduktion vill jag visa det musikstycke som först fångade mitt intresse - från den franska filmen "Comme Un Aimant" ("Som en magnet") - jag vet inget om filmen:
Visst får man samma ödesmättade vibbar som från Philip Glass' repetitiva minimalism, eller som i två klipp nedan, vibbar av Hans Zimmers och Lisa Gerrards musik till filmerna "Gladiator" och "Black Hawk Down"...
En annan film är "Himalaya":
... och "Le Peuple Migrateur" eller "Winged Migration", som är en naturfilm om fåglars flyttningsbeteenden, vilket glädjer en gammal ornitolog som undertecknad.
Filmen väckte uppmärksamhet då den kom 2001, och blev omdiskuterad eftersom ny teknik användes vid filmningen; såsom kameror fästa på fåglarna, varmluftsballonger m.m., m.m...:
Med ytterligare en film har de arbetat tillsmammans - i den erotiska komedin "Le Libertin" - som jag inte funnit något musik-exempel från.
Här har någon kreativ Youtube-användare låtit A Filettas musik utgöra stämningsskapare till Mel Gibsons "Passion of Christ", vilket jag är 99% säker på inte är fallet i filmen:
A Filetta har samarbetat med framstående instrumentalister som italienske bandoneonisten Daniele di Bonaventura och den sardiske flygelhornisten Paolo Fresu. Jag har även sett symfoniska samarbeten och konstnärlig dans i samband med deras sångkonst på internet, men där är jag mer tveksam till om gruppens kvaliteter kommer till sin fulla rätt...
Som mest magiska förefaller de vara i en kyrkosal där deras täta medeltidsdoftande klang får ljuda utan ytterligare ljudmatte-inbäddningar...
Ett intimt tv-studio-klipp:
3 mil nordväst om Lyon ligger den befästa medeltida staden Pérouges. Följande reportage är från en vårfestival i stadens kyrka:
ps Om någon ska till Helsingfors-festivalen den 26 augusti - passa på! A Filetta uppträder där och då! Närmre Sverige lär de inte komma i år åtminstone... ds
Första gången jag såg Svante Sjöblom var för några år sedan på en gata i Åmål sjungandes deltablues för full hals. Jag var nog inte den ende som häpnade över hans uttryck, eller förundrades över vad han gjorde på gatan istället för på stora scenen under Åmåls Bluesfestival som pågick vid detta tillfälle.
I år, 9 - 12 juli, var han däremot en av attraktionerna på själva festivalområdet. Missade man honom där är det lättare att reparera än om man missat någon utländsk grupp, eftersom denne skåning, född 1984, mest verkar uppträda i Sverige.
Jag har letat efter ett videoklipp som gör honom rättvisa, och fann detta på hans Myspace-sida:
Svante har varit känd för den svenska bluespubliken några år nu, och hans första cd, "I Guess My Troubles Just Begun", kom ut förra året, men det verkar inte riktigt vilja "lossna" för blues-undret från Skåne. Han säger visserligen själv att han inte tänker sig en heltidskarriär som musiker, men jag har, efter att gått igenom allt jag kunnat finna med honom i olika konstellationer på nätet, kommit fram till att han har en bit kvar innan han är lika intressant som vuxen som han var som tonåring, då kontrasten mellan den spenslige dreadlockskillen och hans fantastiska röst gjorde att man hajade till och bara stod och stirrade...
Men jag tror han kommer dit - det är bara en tidsfråga!
- officell hemsida (om än ngt dåligt uppdaterad) där det går att finna fem mp3-filer för gratis nedladdning!
Hej igen kanske man borde säga... Sommaren har inte erbjudit mycket tid för mig att sitta ner med bloggen.
Innehållet i Internet-radion har vuxit däremot, och antalet "handplockade" låtar har nu passerat 800! Fortfarande har jag problem med stabiliteten, men har ni tur är den igång när ni tittar förbi...
Musikaliskt har det skett en hel del under sommaren i Sverige som jag inte mäktat med att skriva om, men Internet är ju fullt av skribenter med skrivklåda, så mycket är väl redan sagt. Jag vill ändå uppmärksamma en del av sommarens höjdpunkter - artister som förtjänar att bli uppmärksammade. Förr eller senare skulle jag ändå skrivit om dessa - att de varit i Sverige är ett skäl så gott som något!
Först vill jag nämna Novalima, som besökte Fasching i Stockholm för inte så länge sedan. Gruppen representerar musikaliskt mixen mellan det svarta och traditionella i Peru. Den svarta befolkningen stammar förstås från slaveriets tid. Det var de spanska kolonisatörernas sätt att komplettera arbetskraften när man kört slut på den inhemska befolkningen.
De fyra peruanska grundarna, Ramón Perez Prieto (Lima), Grimaldo Del Solar (Barcelona), Rafael Morales (London) och Carlos Li Carrillo (Hong Kong) hade väl inte oddsen med sig, pga den geografiska spridningen, när gruppen bildades 2001, men de har nu släppt 3 studioplattor + en remix.
Här är en 3-delad tv-dokumentär om gruppen (läge att träna upp skolspanskan lite kanske):
På gruppens Myspace-sida ligger 8 fullängdslåtar för genomlyssning!
Novalima kommer även inom kort att finnas med i Internet-radion.
Dagens - eller snarare nattens - "wow" nr. 2 (se nr. 1 här) får vara från Georgien!
Länge har jag haft ett beundrande öga till vokal- och dansensemblen "Rustavi", som finns med i internetradion med två stillsamma spår - då utan dans förstås - kören uppträder även som ren manskör utan övrigt "sceneri".
Men nu har jag "upptäckt" en georgisk folkmusikalisk dimension till!
Som jag förstått det är detta ett slags nationalmusiktrupp från Georgien - "Erisioni - The Georgian National Dancing" gav ut en skiva 2001, som jag haft ett tag, men alldeles nyligen lyssnade igenom i sin helhet. Jag blev nyfiken och sökte efter gruppen på Youtube - denna outsinliga guldgruva.
Titta på dessa statyetter till herrar spela så det ryker! Två flöjtister är melodiförande - först med varsin flöjt avlösandes varandra - sedan tillsammans med två var.
Videoklippet gav skivinspelningen helt klart en ny dimension:
Detta är tydligen från en show kallad "Georgian Legend" som togs på världsturné, likt den mer kända irländska truppen som först genomförde "Riverdance"-showen (även om den innehöll fler danser än irländska). 2005 gavs en DVD ut med hela showen som jag gissar de flesta klipp som går att finna på Youtube är hämtade från.
För er som bor i Stockholmsområdet och inte fått nog av midsommarfirande på självaste midsommarafton bjuder föreningen MidsommarLatino på en internationell fest med cirkus, dans och musik på lördag!
Mycket barnaktiviteter blir det och en inomhusavdelning vid Eggeby gård på Järvafältet när de för 18:e året ordnar denna fest!
Det blir heller inte endast latinamerikansk musik - ett av Sveriges främsta världsmusikgäng kommer dit - skivaktuella gruppen Mynta äntrar scenen 21.30!
Mynta låter svensk folkmusiktradition möta indisk och orientalisk. I år kom deras "Meetings In India" ut!
Nu har jag två bloggar - så för det första - musiken:
Musik handlar om att bli berörd - på ett eller annat sätt. Vitsen med Världsmusik-kaféet kommer att vara att visa på musik från hela världen, som kanske inte är känd för den stora massan, men som förtjänar att bli det. Bredden kommer vara stor - och för den som vill - välkommen att upptäcka världen på nytt - denna gång genom musiken!
För det andra - keramiken:
Egentligen är det samma upptäckarglädje det handlar om här - form och fantasi som ger inspiration och njutning.
--Stefan